Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
triska detaljmätningar samt grävningar.
Därigenom blottades en grann kopparmalm, som på 20
m bredd höll i medeltal 11,5 % koppar. Nyheten,
som kom just under depressionen, väckte
åtskillig uppmärksamhet, och, såsom den amerikanska
Engineering and Mining Journal konstaterade,
"mixed feelings". Inom SGU var man dock
ganska försiktig i bedömandet. Malmen består av ett
rikt system av kopparkisgångar i en
malmkvart-sit, och typen såsom sådan gav ingen garanti för
regelbundenhet och stor utsträckning. Genom
fortsatta elektriska undersökningar i närheten
påvisades ytterligare ett flertal indikationer. En del
av dessa har benämnts efter respektive jordägare,
men i andra fall ha lokalnamn eller "öknamn"
kommit till användning. Det första fyndet, som
till en tid kallades Abrahamssonsmalmen, går
numera under namnet Adak, efter en närbelägen by.
Kuorbevarefältets geologi har numera blivit
känd relativt väl genom dr Gavelins studier över
de ej särdeles talrika hällarna samt borrkärnor
och gruvarbeten. Såsom ett av dr Gavelin upprättat
stereogram (fig. 5) visar, utgöres fältet av en
regelbunden kupol ("brakyantiklinal") i den
malmförande suprakrustala bergartsserien. Kärnan
består av f.d. porfyrer och tuffer, motsvarande vad
som i andra delar av Skelleftefältet föreligger
såsom hälleflintor eller leptiter (jfr
Rävlidenfäl-tet!). Här äro de blott delvis leptiter; i stor
utsträckning äro de överförda till malmkvartsiter,
vanligtvis en grå, massformig, cordieritförande
form, men ofta också med inströdda
almandin-granater. Inom denna serie finnes en utpräglad
stratigrafi, med skiktade, sannolikt tuffartade
bergarter överst och mera massformiga f.d.
porfyrer därunder. I skiktserien ingå även tunna
lager av kalk skarn, som tydligen utgöra
metamor-foserade kalkstensinlagringar. Stupningen på
kupolens sidor är flack. Uppe på kupolens hjässa
är den skiktade serien borteroderad så att ingen
stupning kan avläsas, den måste där ha varit
horisontell. Kupolen framträder också i
topografin, svagt men tydligt.
Över denna serie av sura vulkaniska bergarter
borde normalt skifferetagen följa. Etagen ifråga
utkilar emellertid i denna trakt, så att den endast
representeras av en smal zon på kupolens ena
sida. Sedan följa porfyritiska, metamorfa
vulkaniska grönstenar. I söder och öster avskäres
kupolens bergartsserie av en yngre granit.
Den sulfidmineralisation, som utmärker
Kuor-bevarefältet, är bunden till den centrala serien av
sura vulkaniska bergarter. Man kan där urskilja
ett flertal malmförande områden. Inom den
västra delen av kupolen är det alltid fråga om
kopparmalm, med kopparkisen åtföljd av litet
svavelkis och magnetkis men på det hela taget
utpräglade kopparmalmer. Litet arsenikkis finnes
ibland, men varken med den eller annorstädes
uppträda några mera avsevärda ädelmetallhalter.
Bly- och zinksulfider förekomma här blott
sporadiskt.
Av malmerna i denna del av fältet har jag
redan berört Adakfyndigheten. Den ligger ett stycke
in i kupolen, i de massformiga bergarterna.
Såsom redan nämnts, är den en brecciemalm,
bunden till ett uppsplittrat parti i berggrunden. Det
ursprungliga fyndet, den mycket rika malmen,
visade sig utgöra en relativt flack kaka, utan
större individuellt djupgående. Av borrningar
framgick emellertid, att ansamlingar av
kopparmalm funnos också på större djup. Genom
avsänkning av ett prospekteringsschakt till 160 m djup,
ortdrivning på flera nivåer och serieborrningar
från dessa orter har man fått fram ett flertal
olika malmkroppar, rätt oregelbundna och nebulösa
klumpar av brytvärd kopparmalm, delvis
sinsemellan förbundna genom impregnationer av
svavelkis. Visserligen äro de skilda malmkropparna
var för sig oregelbundna, men svärmen i sin hel-
Fig. 5. Blockdiagram över Kuorbevarekupolen (efter
5 Gavelin3). 1 Adak, 2 Lindsköld, 3 Karlsson,
6 Rudtjebäcken.
11 dec. 1943
B 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
