Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. S. Förbrukning
ai> elektrisk energi
vid
Kristinebergs-blocket.
tinebergskomplexet vid ca 2 900 kW. Föregående
år förbrukades 20 040 000 kWh, motsvarande en
utnyttning inom abonnemangsgränsen av 7 550
h/k War (fig. 8). Till denna goda utnyttning
bidrog en elektrisk ångpanna på 750 kW och ett
antal värmekraftinstallationer på ca 130 kW,
vilka ingå i ett effektregleringssystem jämte
kompressorerna.
Den vertikala uppfordringen sker i ett
centralschakt med skiputrustning. Drivningen av
schaktet utfördes samtidigt från 90, 170, 210, 250 och
280 m nivåer som stigschakt. Hela drivningstiden
jämte inbyggnad var 25 månader. Beroende på
en betydande leveransförsening av bergspelets
mekaniska del, kom uppfordringen i gång först i
februari 1941, sedan schaktet varit klart redan
från augusti 1940.
Schaktet har dimensionerna 9,2 X 2,6 m och
är utrustat med två bottentömmande skip och.en
snabbgående personhiss med motvikt. Båda
spelen (fig. 9) äro av koepetyp med Elektriska AB
Siemens som huvudleverantör.
Bergspelet har en koepeskiva med 5 m diameter
och drives av en 500 hk växelströmsmotor, som
hastighetsregleras med vätskemotstånd.
Spelhastigheten är f.n. 3 m/s men kan ökas till 8 m/s vid
djup av 400—1 000 m. Kapaciteten är 1 000 t/skift
från intill 1 000 m djup.
Personspelet har en koepeskiva med 3 m
diameter. Drivningen sker enligt
Ward—Leonardsystem, diir manöver normalt sker från ratt i
hisskorgen eller tryckknappsystem med nedsatt
hastighet. För att till fullo kunna utnyttja hissen
användes konduktör, som med hissratt kör
hissen med max. 6 m/s. Han sköter dessutom
pump-ningen från olika nivåer. Systemet med konduktör
har många fördelar. Hissen är utrustad med
lokaltelefonapparat, så att en mängd uppdrag både
från dagen och olika nivåer kunna med minsta
tidsutdräkt utföras av konduktörerna.
Den relativt höga hastigheten har medfört, att
en speciell säkerhetsanordning utarbetats. Den
består av ett på hissen monterat tryckluftaggregal
om kompressor och behållare för 10 kg/cm2, en
tryckluftcylinder med kolv, som påverkar eti
backbromssystem, vilket griper om gejdrarna,
samt en utlösningsanordning. Den senare är
konstruerad så, att en tyngd, som vilar på en
spiralfjäder, genom en hävarm påverkar en ventil
från tryckkärlet till tryckcylindern. Då
hastigheten uppnår en acceleration av mer än 5 m/s2
påverkas ventilen — tryckluften kommer in i
cylindern och bromsbackarna pressas åt mot
gejdrarna, oavsett om linan brustit eller icke.
Inbromsningen blir mycket mjuk. I hissen finnes även ett
nödbromsgrepp, så att konduktören själv kan
påverka säkerhetsapparaten, om han anar oråd.
Samtidigt som tryckcylinderkolven rör sig, brytes
även genom ett relä den strömkrets, som
påverkar säkerhetsbromsen och huvudbrytaren för
spelmotorn, så att både bromsen faller och spelet
blir strömlöst. Sedan säkerhetsapparaten i hissen
utlösts, kan konduktören från en lucka i
hissgolvet komma åt en manöverratt, så atl han antingen
kan lossa greppet eller bromsa ned hissen till
lämpligt höjdläge vid någon nivå.
Schaktet är avsänkt ned till 288 ni.
Skiptapp-ningsstationen ligger på 265 m och hit leder en
samlingsficka från 250 m nivå. För malmens
lagring och dirigering finnas tre störtschaktgrupper,
som äro genomgående från 90 m nivå ned till 250
med omtappning på 130, 170 och 210 m nivåer.
Gallerstorleken är ca 3 X 4,5 m med en fri bredd
av 350 mm. Skiptappningsstationen är försedd
med sektorreglering med tryckluft.
Uppläggningen av planen för
verksanläggningarna (fig. 10) utfördes med dels utnyttjande av de
erfarenheter, som samlats inom Gruvbolaget från
föregående anläggningar, dels användas uppslag
från verksanläggningar i skilda delar av världen.
Lapplands långa vintrar med massor av snö
inbjuda till koncentrerad bebyggelse med största
möjliga antal avdelningar under samma tak.
Krossverkets svårbemästrade
dammutsugnings-problem medför, att dels de olika avdelningarna
måste avgränsas på mest effektiva sätt, dels
venti-lationsproblem måste ägnas mycken omsorg.
Önskvärdheten att få gruv- och
anrikningsdrifterna så sammankopplade, att störningar i den
Fig. 9. Bergspel och personspel.
B 86
13 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
