Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J A ROTHELIUS
Amerikanskt nonferrogjutgods
Amerikanskt nonferrogjutgods
BERGSINGENJÖR ERIK 0 LISSELL, LSTF, STOCKHOLM
Det måste trots de obestridligen stora framsteg,
som gjorts inom nonferrometallernas metallurgi
och metallografi, erkännas att dessa vetenskaper
brottas med oerhört stora problem, då det gäller
att framställa förstklassigt gods på en sund,
vetenskaplig basis. Redan framställningen av ett
fullgott göt för vidare varm- och kallbearbetning
erbjuder betydande svårigheter, och det är ej
svårt att inse att en gjuten pjäs av invecklad
konstruktion, vars primärstruktur efter stelnandet
ej påverkas genom vidare bearbetning gör
problemställningarna mera invecklade. Tillverkarna
av nonferrogjutgods få fortfarande i stor
utsträckning bygga på praktisk erfarenhet, och
divergenserna i den praxis, som tillämpas, kunna
ibland vara ganska stora.
Råmetaller
Förhållandena på den amerikanska
råmetallmarknaden ha givetvis förändrats i mycket hög
grad under det pågående kriget, och en
synnerligen kraftig produktionsökning har därvid
kunnat noteras speciellt inom lättmetallområdet.
Av de för nonferrogjutgods viktiga
utgångsmetallerna saknas mineralfyndigheter på den
nordamerikanska kontinenten endast vad
beträffar tennet. Praktiskt taget allt råtenn
importerades tidigare.
Det stora företaget American Smelting and
Refining Corp. har nu även börjat framställa tenn
inom landet ur malm, importerad från Bolivia.
Emellertid torde ej ens hälften av tennbehovet
kunna tillgodoses på detta sätt.
Koppar och zink erhålles från ett flertal stora
smältverk. USA är för övrigt den största
producenten av dessa metaller i världen.
Föredrag i Svenska Metallografförbundet den 28 maj 1943.
DK 621.74 : 669.2/.8(73)
Tillverkningen av lättmetall hade före kriget
icke på långt när tagit samma stora omfattning
som var fallet i Tyskland. Orsakerna härtill voro
troligen av både strategisk och näringspolitisk
karaktär.
Aluminium tillverkades i Förenta Staterna
ända fram till 1940 endast av ett företag,
Alumi-num Co. of America. Detta företag har nedlagt
ett betydande forskningsarbete och omfattande
experiment för att erövra nya områden för
alu-miniumlegeringarna. Efter krigsutbrottet 1939
och speciellt efter Amerikas inträde i kriget
stegrades efterfrågan på aluminium alldeles enormt.
För att möta denna har såväl Alcoa som
amerikanska staten byggt nya aluminiumverk.
Liksom aluminiummarknaden dominerats av
Alcoa har magnesiummarknaden dominerats av
Dow Chemical Co., Midland (Mich.).
Magnesium-legeringar tillverkade vid Dow benämnas
Dow-metal. För att fördubbla sin
magnesiumproduk-tion byggde Dow Chemical Co. 1940 ett nytt stort
magnesiumverk vid Freeport (Tex.).
Magnesiumklorid framställes här ur havsvatten taget från
Mexikanska Bukten, varefter kloriden
smält-elektrolyseras.
Nästan samtidigt uppträdde en konkurrerande
magnesiumtillverkare på marknaden och
uppförde ett magnesiumverk i Californien enligt
österrikaren Hansgirgs metod. Denna går ut på
att reducera magnesiumoxiden med antracit vid
hög temperatur och kondensera metallen ur sin
ånga i stället för att elektrolysera kloriden.
Smältugnar och smältning
Ugnsatmosfären är av allra största betydelse i
samband med nonferrometallsniältning för
gjut-ändamål. Metallernas förmåga att lösa gaser ökar
kraftigt vid övergången från fast till flytande ti 11-
10 april 1943
B 91
Häfte 11
Årg. 73
13 nor.
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
