- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ct-MM

Fig. 1. Driftavbrottens längd, uttryckt i förlorad drifttid,
vid Vattenfallsstyrelsens Centralblock.

ningarna av ett fel — spänningsvariationer,
frekvensvariationer och pendlingar — kunna bli kännbara för
ett större antal abonnenter. Därför är det viktigt, att
man har en adekvat strömbrytare- och reläutrustning,
där snabbheten och selektiviteten äro A och O.
Driftpersonalen måste trimmas genom
driftstörningsinstruktioner etc. och ha goda kommunikationer till
förfogande i form av drifttelefoner (eventuellt över
särskilda drifttelefonlinjer eller över
högfrekvensförbin-delse på kraftledningarna), fjärrmätning etc. Genom
insättning av automatiska strömbrytare i
avgrenings-linjer nås bättre driftsäkerhet på huvudsystemen.
Genom kompensering av näten med petersenspolar
elimineras de övergående jordfelen. Automatisk
snabb-återinkoppling av strömbrytare har inom
Vattenfallsstyrelsen med gott resultat tillämpats på
fördelningssystemen och planeras införd även på primärsystemen
efter amerikanskt mönster. Genom
kortslutningssäkra och brandsäkra ställverk elimineras risken för
omfattande stationsfel. Regelbundet underhåll och
regelbundna inspektioner av stationer, ledningar och
skogsgator undanröja ett annat hot mot
driftsäkerheten. Slutligen måste anläggningarna göras i
möjligaste mån immuna mot överspänningar, vilket sker
genom tillfredsställande isolationsstandard hos
ledningar och stationer och genom överspänningsskydd:
blixtfångande jordlinor på ledningarna, avledare och
kondensatorer i stationerna.

Det är tämligen klart, att ingen av dessa åtgärder
ensam leder till ett fullgott resultat. Ju högre
standard man begär hos kraftleveransen, desto mera
nödvändigt visar det sig att utnyttja alla de angivna
möjligheterna, och det optimala resultatet inom en
given kostnadsram nås säkerligen genom en förnuftig
avvägning av olika åtgärder. Det kan för övrigt
anmärkas, att de olika åtgärderna delvis direkt
konkurrera med varandra: om t.ex. metoden med
automatisk snabbåterinkoppling av 132 och 220 kV linjer
lyckas, så bortfaller en del av motiven för att förse
dessa ledningar med blixtfångande jordlinor.

Fig. 1 belyser driftsäkerhetens utveckling vid ett
stort kraftverksföretag. Kurvan visar för
Vattenfallsstyrelsens Centralblock den förlorade drifttiden,
dvs. den tid per år, som abonnenterna i genomsnitt
genom driftstörningar avstängts från leverans. Kur-

van visar sig i själva verket nära ansluta sig till en
exponentialkurva: avstängningstiden reduceras till
hälften på 8 år och är nu alltså ungefär en
sjättedel mot för 20 år sedan.

Detta var alltså en bild av vad som uppnåtts
genom en kombination av flera driftsäkerhetsfrämjande
åtgärder, av vilka insättning av överspänningsskydd
är en — och i detta fall ej någon mera dominerande,
eftersom moderna överspänningsskydd infördes i
Vattenfallsstyrelsens anläggningar först 1934 och i större
skala först några år senare.

Frågan om överspänningar och överspänningsskydd
i kraftverksdriften bör ses som en detalj i frågan om
den resulterande driftsäkerheten hos hela systemet.
Om driftsäkerheten behöver förbättras och det kan
ske billigare med åtgärder för överspänningsskydd
än med någon annan anordning med samma effekt på
driftsäkerheten, så lönar sig överspänningsskyddet,
eljest icke. Och driftsäkerheten behöver för det
mesta förbättras, förr eller senare, eftersom fordringarna
på driftsäkerhet successivt ökas. Därför att man i
många år klarat sig bra utan överspänningsskydd för
en viss station är det icke säkert, att man lämpligen
kan undvara skydd även i fortsättningen. Den undan
för undan ökande belastningen fordrar större
driftsäkerhet och kan också bära större utgifter för
driftsäkerheten.

Kraftkonsumtionen har som bekant stigit kraftigt
de senaste åren. Å andra sidan måste man för en lång
tid framåt räkna med brist på material — koppar,
transformatorolja, kol, järn — och på arbetskraft och
kapital. Flera av de mera hävdvunna metoderna att
tillgodose kraven på ökad eller åtminstone
oförändrad driftsäkerhet vid den ökade belastningen stå
härigenom ej längre till förfogande: det saknas material
till nya ring- och förbindelseledningar, saknas kol för
reservhållning av maskineffekt i ångkraftstationerna.
Detta torde vara ett skäl till att nu ägna desto större
uppmärksamhet åt de delvis mera oprövade och
mindre direkt verkande, men i gengäld mindre
material-krävande driftsäkerhetsåtgärder, som numera stå till
buds: införande av fullständig
strömbrytareutrustning, snabba strömbrytare och reläer, automatisk
snabbåterinkoppling och överspänningsskydd. Att
särskilt överspänningsskydden böra beaktas, därför
talar också den omständigheten, att transformatorer
ooh apparater nu äro särskilt hårt ansträngda och
dessutom svåra att ersätta.

När det numera talas om överspänningsskydd inom
kraftverksdriften, avses praktiskt taget alltid
skyddsanordningar mot de atmosfäriska överspänningarna,
alltså mot åskan. Det finns ju också andra former av
överspänningar, speciellt de s.k.
kopplingsöverspänningarna, men det torde vara en allmän och riktig
uppfattning, att dessa icke lämpligen bekämpas
genom överspänningsskydd utan genom tillräcklig
isolation och lämplig anordning av nätet.

Överspänningarna äro emellertid som bekant inte
den enda orsaken till driftstörningar på kraftnäten.
Det finns en hel del andra: snöstorm och isbark,
materialfel, konstruktionsfel, provisorier, felmanövrer,
pendlingar, åverkan, trädfällning, spärrballonger
m.m. På system, där åskfelen dominera i fråga om
antal och energiavstängning, är det tydligen en
tacksam uppgift att införa skyddsåtgärder mot åskan,
medan på system, där andra felorsaker äro lika van-

E 2 2 jan. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free