Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
liga som eller vanligare än åskan, man icke kan
radikalt förbättra driftsäkerheten genom aldrig så
effektiva åskskyddsåtgärder. Har man ett stort
kraftfördelningssystem, kan man i regel med hjälp av
driftstörningsstatistiken räkna ut, var
överspännings-Skydd i första hand böra sättas in för att giva mesta
valuta.
I regel kan man utan alltför betungande kostnader
anordna ett fullt effektivt överspänningsskydd för
stationerna, medan däremot överspänningsskydd för
redan befintliga linjer i regel ställer sig ganska dyrt. Om
linjefelen dominera i driftstörningsstatistiken, kan
man således i regel icke medelst överspänningsskydd
reducera hela systemets felfrekvens mera radikalt.
Å andra sidan kunna linjefelens verkningar minskas
genom andra och ekonomiskt lämpliga åtgärder, t.ex.
insättande av distansreläer och automatisk
återin-koppling, medan motsvarande möjligheter saknas
beträffande stationsfelen. Ett eliminerat stationsfel är
därför i regel betydligt värdefullare än ett eliminerat
linjefel.
Erfarenheter av överspänningsskydd i
Vattenfallsstyrelsens anläggningar
1. Allmänt
Fig. 2 visar schematiskt, hur fördelningssystemet vid
Vattenfallsstyrelsens Centralblock är uppbyggt med
primärstationer, stam- och primärlinjer för 55, 77 och
132 kV spänning, sekundärstationer, sekundärlinjer
för 11, 22 eller 44 kV och tertiärstationer, där
ned-spänningen är 3, ibland 6 eller 11 kV. Verkets
leverans brukar ske antingen på nedspänningssidan eller
på uppspänningssidan i tertiärstationerna.
Vilken roll åskfelen spela i ett fördelningsnät av
den natur, som det här är fråga om, framgår av fig. 3,
som visar fördelningen av felantal och
energiavstäng-ning genom fel under årets månader. Man ser på
kurvan, hur felen hopa sig under månaderna juni, juli
och augusti. Åskfelen utgöra praktiskt taget hälften
av antalet fel under året och medföra ungefär 40 %
av energiavstängningen. Under juni—augusti äro
mer än 80 % av alla driftstörningarna förorsakade av
åska.
I Sverige är antalet åskdagar per år 5—15. Det är
rätt naturligt, att man i Tyskland, med 20—50
åskdagar, och i USA, där man i vissa trakter kommer
Fig. 2. Principschema över Vattenfallsstyrelsens
fördelningssystem. Åskfelens andel i hela antalet fel pd resp.
anläggningsdelar.
Fig. 3. Fördelning av felantal och energiavstängning
vid Vattenfallsstyrelsens Centralblock (genomsnitt
för ären 1935—19il). -procentuellt antal fel.
..... procentuell energiavstängning (abonnerad
effekt X förlorad drifttid).
upp till 100 åskdagar, visat ett särskilt stort intresse
för överspänningsskydd, effektiva jordlinor och
linje-jordningar, snabba reläer och automatisk
återinkopp-ling, och att t.ex. i Amerika transformatorerna ofta
standardmässigt förses med inbyggda ventilavledare.
Det är också tydligt, att vad som lönar sig i USA
att kosta på för åskskyddet icke alltid lönar sig i
Sverige.
På fig. 2 finns angivet hur stor procent av felen
på varje del i distributionssystemet, som utgöres av
åskfel. Uppdelningen är gjord dels för år 1930—1931,
då det icke fanns några överspänningsskydd, dels
för 1941—1942, då det fanns överspänningsskydd i de
flesta primär- och sekundärstationer och i ett mindre
antal tertiärstationer. — Åren 1930—1931 ha valts,
därför att åskfrekvensen under dessa båda år var rätt
lika åskfrekvensen under åren 1941—1942.
Medan åren 1930—1931 41 % av driftstörningarna i
primärstationerna utgjordes av åskfel, var
motsvarande siffra åren 1941—1942 endast 4 %. För
sekundärstationerna äro motsvarande siffror 56 % och
18 %. Av intresse är också att undersöka inverkan
av skyddsåtgärderna i dessa stationer på den
resulterande driftsäkerheten hos hela systemet. Åskfelen
i primär-och sekundärstationerna utgjorde 1930—1931
ca 7 % av hela felantalet på fördelningsnätet och
medförde 15 % av energiavstängningen, medan åren
1941—1942 siffrorna minskats till 2 % av felen och
3 % av energiavstängningen. Insättningen av
överspänningsskydd på ett ganska begränsat antal
punkter har sålunda medfört en påtaglig förbättring av
hela systemets driftsäkerhet.
Av siffrorna i fig. 2 framgår, att beträffande
linjerna det procentuella antalet åskfel ökats samtidigt
som det beträffande stationerna minskats. Detta
beror på flera olika faktorer, av vilka en del i detta
sammanhang äro ovidkommande. Åtminstone
beträffande primärlinjerna har emellertid till ökningen
av linjeåskfelen en faktor bidragit, som kan ha ett
visst allmänt intresse, nämligen den att statistiken
E 5 2 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
