- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 12. Fördelningskuruor för stolpströmstyrkan och
totala blixtströmstyrkan. Undre gräns för registrering 1 kA.
- stolpströmstyrkan enligt Vattenfallsstyrelsens
mätningar 1911 och 19t2. .....stolpströmstyrkan enligt

mätningar i USA 1933—1940 enligt Lewis och Foust.
.....totala blixtströmstyrkan enligt Lewis och Foust.

niultipelblixtarna bibehålla de nuvarande
fordringarna på flera 10-tal kA strömhärdighet hos avledarna.
— Vidare är resultatet en bekräftelse på att
avledarna kunna göra god nytta även i rätt svagt isolerade
stationer, eftersom tydligen vid det övervägande
antalet överspänningar avledarströmmen är liten och
följaktligen avledningsspänningen1 låg.

3. Blixtströmmar i ledningarna

Från 220 kV linjerna har endast ett fätal av de ca
2000 stavarna hunnit bearbetas, nämligen från
ungefär 10 km ledningssträcka. Endast ett nedslag har
därför hittills uppmätts. Största stolpströmmen var
ca 30 kA.

Från inledningsskydden på 55, 77 och 132 kV
linjer föreligga däremot rätt fullständiga mätresultat.
Under 1941—1942 ha enligt stavarna sammanlagt 39
nedslag, i regel medförande ström till jord i flera
stolpar, förekommit i inledningsskydden.
Polariteten har i 75 % av fallen varit negativ och i 25 %
positiv, vilket är något flera positiva nedslag än
enligt utländska mätningar. Fig. 12 visar en
fördelningskurva över stolpströmmens storlek. Samtidigt
visas motsvarande kurva från amerikanska
mätningar enligt Lewis & Foust,0 dels för stolpströmmen
och dels för totala blixtströmmen. I mellanregistret
visar den svenska kurvan betydligt lägre
stolpström-mar än den amerikanska. Detta beror emellertid
säkerligen på att i de svenska mätningarna en stor del
av strömmarna härröra från nedslag, som icke träffat
inledningsskyddet direkt; i stället har
överspänningsvågen kommit in från linjen och i inledningsskyddet
slagit från faslina till jordlina, varvid strömmen gi-

Fig. 13. Fördelningskuruor för stolpströmstyrkan. Undre

gräns för registrering 5 kA. - Vattenfallsstyrelsens

mätningar 1941 och 1942. .....mätningar i USA 1933—

1940 enligt Lewis och Foust.––-mätningar i
Tyskland 1933—1938 enligt Grunewald.

vetvis är mindre än vid direkt nedslag. I fig. 13
visas en jämförelse med tyska mätningar enligt
Grunewald,10 vid vilka känslighetsgränsen för
mätanordningarna tydligen varit 5 kA (den svenska och
den amerikanska kurvan äro därför omräknade till
denna känslighetsgräns). Den svenska kurvan ligger
i stort sett mellan den amerikanska och den tyska.

Den största strömmen, 120 kA, mättes i ett 77 kV
inledningsskydd.

Med hjälp av fördelningskurvorna över
stolpström-marna och med kännedom om frekvensen av
blixtnedslag i ledningarna är det möjligt att vid
dimensionering av jordlinor och stolpjordningar i förväg
beräkna hur ofta ett nedslag med viss strömstyrka
kan väntas inträffa, och med ledning härav bedöma,
om det lönar1 sig att göra jordningarna så effektiva,
att överslag från jordlina till faslina förhindras vid
denna strömstyrka. Om exempelvis på oskyddad
(icke jordlineförsedd) ledning blixtnedslag med mer
än 5 kA ström ge överslag och frekvensen av sådana
nedslag är 3 per 100 km och år — siffrorna torde
motsvara förhållandena vid svenska ledningar för de
högsta driftspänningarna — så kan ur kurvan fig. 13
utläsas, att nedslag med t.ex. 40 kA stolpström eller
mera kan väntas inträffa 0,1- 31= 0,3 gånger per 100
km och år. Om jordningarna dimensioneras för 40 k A
stolpström, kan man alltså vänta sig 0,3 fel per 100
km och år. Om återigen jordningarna i stället utföras
för 60 kA stolpström, skulle endast 0,15 fel per
100 km och år uppträda. Kostnaden för de bättre
jordningarna kan direkt vägas mot värdet av den
lägre felfrekvensen.

Under de undersökta två åren med i medeltal täm-

2 jan. 1943

E 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free