- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ligen låg åskfrekvens ha inledningsskydden enligt
stavmätningarna tagit hand 0111 i genomsnitt 0,3
nedslag per år och inledningsskydd, däribland några
med mycket stor blixtström. Inledningsskydden
torde sålunda ha gjort avsedd nytta, då nog en hel
del av dessa överslag skulle ha kunnat vålla
förödelse i stationerna genom att en total
blixturladdning koncentrerats där.

Per 100 km inledningsskydd finnas ca 10
blixtnedslag per år registrerade, därav ca 7 med 5 kA
stolp-ström eller mera. Då, såsom tidigare nämnts, den
normala frekvensen av sådana nedslag torde ligga
vid 3—4 per km och år, är det tydligt, att en rätt
stor del av stolpströmmarna i inledningsskydden
kommer från de tidigare beskrivna backöverslagen
från faslina till jordlina och att inledningsskydden
alltså fylla även den del av sin uppgift, som består
i att sätta ned utifrån den oskyddade huvudsträckan
kommande överspänningar.

Slutsatser

De ovan återgivna erfarenheterna av olika
åtgärder för överspänningsskyddet torde bekräfta den
inledningsvis uttalade uppfattningen, att ett effektivt
överspänningsskydd för olika anläggningsdelar
numera kan anordnas. Speciellt ha ventilavledarna
visat sig i praktiken lämna den skyddsverkan, som
kunnat förutberäknas ur avledarnas egenskaper och
kännedomen om åskstörningarnas natur, och de ha
även visat sig ha en tillfredsställande driftsäkerhet.
Kondensatorer av hittills använd storlek giva ett
mindre effektivt överspänningsskydd än avledarna
men öka dessas skyddsverkan i kombinerade skydd.

Frågan om överspänningsskyddets ekonomiska
berättigande har kunnat behandlas i ett par speciella
fall. Otvivelaktigt äro åtgärder för stationernas
överspänningsskydd ofta ekonomiskt fördelaktiga, särskilt
vid stationer, som äro anslutna till luftledningar utan
jordlinor.

För ledningarna kan ett effektivt
överspänningsskydd åstadkommas med hjälp av lämpligt planerade
jordlinor och effektiva linjejordningar. När
jordlinor finnas på luftledningarna blir också behovet
av överspänningsskydd i stationerna mindre. Det
förefaller emellertid tveksamt, om åskfrekvensen i
Sverige och värdet av ett eliminerat linjefel kunna
motivera kostnaden för jordlineskyddet annat än
beträffande 220 kV ledningar och på särskilt
åsk-utsatta delsträckor av andra ledningar.

Slutligen kan konstateras, att man i
stålstavsmät-ningarna har ett effektivt och billigt medel till
förfogande för konstaterande av behovet av
överspänningsskydd och kontroll av deras effektivitet.

Utländska erfarenheter av ventilavledarnas
skyddsverkan och ekonomiska berättigande

I amerikansk fackpress återfinnas rätt ofta
uppgifter om uppnådda driftresultat genom
överspänningsskyddsåtgärder och om avledarnas driftsäkerhet.
På grund av de olika förutsättningarna ifråga om
nätens anordning, åskfrekvensen, avledartyperna,
nollpunktsjordningen m.m. är det emellertid svårt
att ur de amerikanska erfarenheterna draga några
andra, på svenska förhållanden tillämpbara slutsatser

än att avledare i allmänhet visat sig vara effektiva
och driftsäkra och att man i U. S. A. anser deras
användning i mycket stor utsträckning ekonomiskt
berättigad.

I danska ingenjörsföreningens
elektroingenjörs-grupp ägnades den 12 oktober 1942 ett "Teknisk
Samtale" åt ämnet ’’Overspendingsbeskyttelse i
Høj-spendingsanlæg", refererat i tidskriften Ingenioren,
h. 77, 1942. Det är tydligt, att moderna
överspänningsskydd hittills använts relativt föga i Danmark,
och under diskussionen betonades behovet av statistik
över skyddsverkan som underlag för ekonomiska
kalkyler. — I ett 10 kV nät med 50 oskyddade och
66 skyddade stationer hade i de skyddade stationerna
under ett visst antal år inträffat totalt 3
åskstör-ningar och i de oskyddade 55. Intet avledarefel hade
inträffat. — Ett fall av avledarefel vid jordfel i ett
underkompenserat 60 kV nät med petersenspolar
relaterades. — Jordlinans betydelse för linjernas
driftsäkerhet vid högre driftspänning diskuterades och
bestyrktes med drifterfarenheter; däremot syntes delade
meningar råda om någon nytta av jordlina vid lägre
driftspänning än 50 kV kunde anses praktiskt
konstaterad eller ej. — De diskussionsdeltagare, som
refererade egna erfarenheter av avledare, syntes i
allmänhet anse, att skydd med avledare lönar sig, i
varje fall för viktigare stationer.

I den schweiziska SEV Bulletin, h. 16, augusti 1942,
finns en intressant artikel av W. Guhl om spanska
erfarenheter av överspänningsavledare, ur vilken
följande må anföras. I Spanien "herrscht nun eine
gewaltige Nachfrage nach wirklich tauglichen
Ueber-spannungsschutzapparaten". De flesta
kraftverksföretagen icke blott skydda sina egna anläggningar
med avledare utan fordra att anläggningar, som skola
anslutas till deras nät, ävenledes utrustas med
avledare. En minskning av antalet störningar i
fördelningsanläggningar i proportion 5 : 1 har ofta
kunnat konstateras. I ett par relaterade fall har inom
ett helt nät stationsfel genom åska helt eliminerats.
Antalet avledarefel har varit mycket litet. Felen ha
ofta visat sig bero på i förhållande till nätspänningen
olämpligt valda avledaredata. I andra fall ha
avledare förstörts vid s.k. intermitterande jordfel.
"Nur ganz wenige Störungen sind bekannt, die
auf direkte Blitzeinschläge zurückgeführt werden
müssen."

De slutsatser, som ovan dragits ur de svenska
erfarenheterna av överspänningsskydd och speciellt
ventilavledare, synas sålunda stämma rätt väl överens
med dem, som erhållits i andra länder.

Litteraturhänvisningar

1) G Rydbeck och A Yrethem : Moderna ventilavledares
skyddsverkan i högspänningsställverk. Tekn. Tidskrift,
Elektroteknik, 1941, häfte 8.

2) A Schwaigbr och H Ziegler : Die Blitzschutzwirkung
von Erdseilen bel elektrischen Leitungsanlagen. Mitteilungen
der Rosenthal-Isolatoren G. m. b. H., häfte 23, 1939.

3) R Lundholm: Impulsmotståndet hos marklinor för
jordning av kraftledningsstolpar. Tekn. Tidskrift,
Elektroteknik, 1937, häfte 12.

4) A Vrethem: Isolationsstandard och
isolationskoordination i elektriska högspänningsanläggningar. Tekn. Tidskrift,
Elektroteknik, 1940, häfte 5 och 6.

5) E Clarke, S B Crary och H A Peterson:
Over-voltages during power-system faults. Electrical Engineering,
transactions, augusti 1939.

E 12

2 jan. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free