- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
24

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Firj. 6. Ljuduppfattbarhet som
funktion av ledningsdämpningen
i neper.

är logatomuppfattbarheten 0 % och risken för
förståelig överhörning eliminerad.

De viktigaste faktorer, som inverka på den
totala transmissionens kvalitet äro, bortsett från
abonnenternas egenheter såsom uttal och
hörsel-skärpa:

rumsbuller på såväl sändare- som mottagaresidan,

ledningsbrus,

frekvensdistorsion,

icke lineär distorsion.

Inverkan av var ocli en av dessa faktorer, som
kunna betraktas som störningar, kan givetvis
studeras medelst uppfattbarhetsprov. Störningarna
orsaka givetvis en reducering av uppfattbarheten,
vilken reducering även kan uttryckas genom en
ekvivalent dämpning, som erhålles på följande
sätt.

Den översta kurvan / i fig. 6 visar
uppfattbarheten som funktion av ledningsdämpningen för
ett visst transmissionssystem. Den understa
kurvan 2 visar uppfattbarheten som funktion av
ledningsdämpningen för samma system vid närvaro
av en av de ovannämnda störningarna, vars
inverkan i kvalitetshänseende skall studeras.
Kurvorna löpa relativt parallellt efter det maximum
passerats. Förskjuta vi den undre kurvan i
x-axelns riktning, så att den fallande raka
delen så nära som möjligt kommer att sammanfalla
med den övre kurvans raka del, så blir den
ekvivalenta dämpningen uttryckt i dB eller neper lika
med det belopp, som svarar mot förskjutningen i
x-axelns riktning. Det är ej säkert, att den
ekvivalenta dämpningen för det fall, att samtliga
störningar förekomma samtidigt, blir lika med
algebraiska summan av de ekvivalenta
dämpningarna för varje störning, tagen var för sig.

En transmissionslikare, där ett typiskt
rumsbuller och ett typiskt ledningsbrus förekommer,
ävensom en viss specificerad sidoton, benämnes
effektiv transmissionslikare. Man kan också
konstruera ett effektivt SFERT-system genom att till
den normala SFERT addera störningar av viss
art och med bestämda värden. Denna fråga har
under många år varit under diskussion inom
CCIF, men något beslut liar ej fattats.

Genom direkt jämförelse med en dylik effektiv
transmissionsstandard kan man bestämma den
effektiva referensekvivalenten, som definieras
som det antal dB eller neper, som måste inlänkas
i den effektiva transmissionsstandarden för att
man på detta system skall kunna föra ett samtal,
som i kvalitetshänseende ger samma värde som
systemet under prov. Detta effektiva transmis-

sionsvärde kan erhållas genom
uppfattbarhetsprov eller repetitionsprov.

Korrigering av uppfattbarhetsvärden

Dr Collard har angivit en metod, med vars
hjälp man icke endast kan korrigera
uppfattbar-hetsvärdena utan även bestämma provgruppens
— de personer, som deltaga i provet —
gruppfaktor, som definieras som den korrektionsfaktor,
med vilken de av gruppen ifråga funna
uppfatt-barhetsvärdena skola korrigeras för erhållande av
den ideella uppfattbarheten för systemet under
prov. Den ideella uppfattbarheten är den
upp-fattbarhet, som erhålles av en ideell provgrupp.
Under idealförhållanden uppnår den ideella
provgruppen 100 % uppfattbarhet. Gruppfaktorn tar
således hänsyn icke blott till graden av träning
utan även till det psykiska tillståndet hos gruppen
ifråga vid tidpunkten för provets utförande.

Ett studium av de olika talljudens
frekvensspektra har visat, att varje ljud består av ett stort
antal frekvenskomponenter, fördelade över det
hörbara området. De mera dominerande
frekvenserna förekomma emellertid i ett eller flera
grupper av frekvensband, somliga ljud ha endast
ett band, andra åter ha upp till fem band. Dessa
band kallas för talets karakteristiska band.
Frekvenskomponenterna utanför dessa
karakteristiska band äro mycket små och spela praktiskt
taget ingen roll, när det gäller för örat att skilja
ett ljud från ett annat. Dr Collard har visat, att
det existerar ett samband mellan det antal ljud
och det antal band en lyssnare korrekt tar emot,
vilket samband uttryckes genom formeln

1 WtfßF"1]

där l) — ljuduppfattbarheten,

B — banduppfattbarheten, som definieras
som det av en given provgrupp över ett
givet transmissionssystem korrekt
mottagna antalet karakteristiska band
uttryckt i procent i förhållande till det
totala antalet överförda karakteristiska
band,

Icl, Cl — konstanter, beroende på antal
karakteristiska band,
L = antalet karakteristiska band i ljudet,
Z = gruppfaktorn.

Sambandet kan även uttryckas med den
empiriska formeln

1 + c[7zV_1]

som är en approximation av den teoretiska
formeln.

Är banduppfattbarheten känd för ett givet
transmissionssystem, kan man alltså omedelbart
bestämma motsvarande ljuduppfattbarhet under
förutsättning, att man känner värdena på
konstanterna C, L ocli Z. Dr Collard har funnit, att
banduppfattbarheten liar en ytterst värdefull

E 24

(5 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free