- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

egenskap, som ljuduppfattbarheten icke besitter.
Vid uppfattbarhetsprov på ett system, som är så
beskaffat, att endast frekvenskomponenter mellan
fi och f2 p/s kunna passera utan distorsion, men
alla andra frekvenser undertryckas, erhålles
ljuduppfattbarheten Dt2 och banduppfattbarheten ß12.
Ändras kretsen så att endast frekvenser mellan
/3 och fi p/s (fi > fs > fi > f^ kunna passera, fås
ljuduppfattbarheten Dsà och banduppfattbarheten
B3i. Kunna alla frekvenser mellan banden ^ och
/2 p/s samt /3 och ft p/s samtidigt passera, så fås
ljuduppfattbarheten D1234 och
banduppfattbarheten ß1234. Mellan D1234, D12 och D3i existerar
intet enkelt samband, under det att mellan ßi234.
B12 och ß34 råder det enkla sambandet B123i —
= Bv2 + ß34.

Konstanterna C, L och Z bestämmas på
följande sätt.

Ljuduppfattbarheten bestämmes för ett
transmissionssystem, bestående av sändare, ledning
och mottagare, med ett lämpligt antal i ledningen
i tur och ordning inlänkade låg- och lågpassfilter
med olika gränsfrekvenser. Uppritas de erhållna
resultaten i kurvform med ljuduppfattbarheten
som funktion av gränsfrekvensen, så fås de i
följande fig. 7 visade kurvorna 1 och 2, vilka
skära varandra i punkten ft med motsvarande
ljuduppfattbarhet Di. I denna punkt är alltså
ljuduppfattbarheten för frekvensbandet 0—fi
densamma som för bandet — oo. Sättes
banduppfattbarheten för det fall, att hela
frekvensområdet kan effektivt överföras, lika med 1, så är
banduppfattbarheten i punkten ft = 0,5 eller

ßo-z-j = Bfi- oo= 2-

Bestämmes nu ljuduppfattbarheten med i tur
och ordning inlänkade bandpassfilter, alla med
en övre gränsfrekvens lika med fx och en undre
variabel gränsfrekvens, så fås en ny kurva 3, som
skär kurvan 1 i punkten f2. I denna punkt är
ljuduppfattbarheten — D2 densamma för bandet O—f -

och h—f,.

Vi få således ß0-/ — ßy -/ ^-roch
’2 J i ’i 4

Fig. 7. Ljuduppfattbarheten som funktion av de effektivt
överförda frekvenserna.

Bt _oo (med ljuduppfattbarheten D^)— ..

t 4

Vi ha alltså fyra punkter på kurvan, visande

Fig. 8. Driftdämpning som funktion av frekvensen för
lågpassfilter typ LPF 1036 nr 7604. Gränsfrekvens vid 4,5
neper 1 500 pls. Karakteristisk impedans 600 ohm.

ljuduppfattbarheten som funktion av
banduppfattbarheten, nämligen

B = 1/2 D = Dl

B = 1/4 D — D»

B = 3/4 D = Ds

B = 1 D = Di

med vilkas hjälp vi kunna beräkna de i den
empiriska formeln ingående konstanterna C, L och Z.
för värdet B = O blir D = O och om provgruppen
vore ideell D = 1 för ß = 1.

LME har för utförande av prov hos vissa
telefonförvaltningar och fabriksföretag samt vid
SFERT-laboratoriet tillverkat ett antal (13)
specialfilter — hög- och lågpass — av mycket hög
kvalitet med en karakteristik av 600 ohm även
inom det undertryckta frekvensområdet, där
dämpningen överskrider 9 neper.
Gränsfrekvensen anges vid 4,5 neper, se fig. 8, som visar
dämpningen som funktion av frekvensen.

Bandpassfilter ha erhållits genom
hopkoppling av ett hög- och ett lågpassfilter. Villkoret att
karakteristiken skulle vara 600 ohm även inom
det undertryckta frekvensbandet beror på att man
vill undvika reflexioner vid hopkoppling av ett
hög- och ett lågpassfilter. Proven ha utförts på
ett högkvalificerat transmissionssystem med en
nivå av + 30 dB i förhållande till SFERT utan
distorsion, då inga filter varit inlänkade. Någon
korrektion av nivån har ej utförts, då filter
inkopplats.

Fig. 9 visar de vid prov hos LME erhållna
resultaten. Ur skärningspunkterna mellan de olika
kurvorna fås följande värden:

ßj = 1/4 Di - 0,820

ß2 = 1/2 D2 = 0,936

ß3 = 3/4 D3 = 0,980

Bi= 1 Dt = 0,996

Ur dessa värden ha följande medelvärden på
konstanterna kunnat beräknas:

C = 0,0465
Z — 0,933
L — 1,20

Med hjälp av dessa konstanter har därefter be-

6 febr. 1943

E 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free