Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
räknats I) för B= 1, 3/4, 1/2 och 1/4, varvid
följande resultat erhållits:
b Beräknat d Uppmätt Skillnad
0,25 0,820 0,820 0,000
0,50 0,935 0,936 0,001
0,75 0,976 0,980 0,004
1,00 0,996 0,996 0,000
Som synes av tabellen är överensstämmelsen
mellan beräknade och uppmätta värden
synnerligen god.
Sambandet mellan ljud- och banduppfattbarhet
framgår av fig. 10. Alla värden äro beräknade.
Det bör kanske påpekas, att B i ifrågavarande
fall representerar en karakteristik för systemet
och icke uppfattbarheten för de observerade
karakteristiska banden, som är ZB. D är givetvis
den av gruppen med gruppfaktorn Z på ett
system, karakteriserat av B, observerade
ljudupp-fattbarheten. Den ideella kurvan Dx sam
funktion av B fås, om samtliga i tabellen angivna
ß-värden multipliceras med Z med bibehållande
av ß-värdena. Den ideella kurvan går givetvis
genom punkten Di — 1 för B= 1.
Korrigeringen av uppfattbarhetsvärdena sker
på följande sätt. Den ideella uppfattbarheten för
ett visst transmissionssystem skall bestämmas.
Varannan logatom — eller varannan lista om 50
logatomer — läses över systemet under prov och
varannan över ett högkvalificerat system med ett
inlänkat filter med en gränsfrekvens, där 0 = 0,5.
Vid det första systemet erhålles
ljuduppfattbarhe-ten D1 och vid det andra värdet D2. Mot D2
svarar banduppfattbarheten B. och mot bandupp-
fattbarlieten Bx. Gruppfaktorn Z vid mättillfället
. ß2
blir då — =2 B.. Divideras ß, med Z, fås en ny
0,5
banduppfattbarhet, mot vilken svarar den sökta
korrigerade ljuduppfattbarheten, som i detta fall
är den ideella ljuduppfattbarheten för systemet
under prov. Det är naturligtvis icke nödvändigt
att bestämma de ideella uppfattbarhetsvärdena
utan man kan använda sig av den kurva, som
representerar sambandet mellan D och B för
testgruppen, och som genom upprepade försök
fastställts giva de värden på D, som gruppen ej längre
förmår överskrida. De ideella värdena äro dock
bäst, emedan i detta fall beroendet av
testgruppen är eliminerat.
Repetitionsprov
Som redan tidigare framhållits, äro
uppfattbar-hetsproven synnerligen artificiella. Den talande
läser med konstant och till sin storlek fastställd
volym meningslösa ord över systemet under prov.
Inga hänsyn tagas till abonnentens egenheter,
såsom uttal och hörskärpa, samt sättet att hålla
handmikrotelefonen i förhållande till mun och
öra, och framför allt inte till abonnentens
reaktion vid förekomsten av störningar, såsom
rumsbuller och ledningsbrus eller till sidotonen.
Abonnenten höjer eller sänker rösten intuitivt, beroende
på nivån av dessa störningar. Är sidotonen t.ex.
starkt utpräglad, dvs. sidotonsdämpningen låg, så
sänker abonnenten rösten på grund av att han
hör sin egen röst starkt i den egna hörtelefonen
och vice versa. Den lätthet, med vilken ett
telefonsamtal kan föras, beror icke enbart på
ledningar och apparater utan även på abonnentens
D
Fig. 10. Banduppfattbarheten Ii som funktion av
ljuduppfattbarheten U eller Di.
E 26
(5 febr. 1943
Fig. 9. Ljuduppfattbarhet som funktion av
gränsfrekvensen för lägpass-, högpass- och
bandpassfilter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
