- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

reaktion för de faktorer, som i övrigt inverka på
transmissionens kvalitet. Enda möjligheten att
bedöma transmissionskvaliteten med hänsyn till
alla dessa faktorer är genom statistisk analys av
de resultat, som uppnås under verkliga
driftförhållanden vid normala telefonsamtal abonnenter
emellan. Framgången kan bedömas av antalet
misslyckanden att förstå de över
telefonförbindelsen överförda meningarna och av den
ansträngning, som erfordras av abonnenterna att meddela
och mottaga dessa meningar. De uppkomna felen
kunna givetvis icke helt och hållet tillskrivas
telefonförbindelsen, eftersom det vid direkt
konversation förekommer svårigheter att förstå och en
viss ansträngning alltid måste utvecklas för att
övervinna dessa svårigheter. Trots detta kunna
dessa båda faktorer användas som kriterier på
transmissionsegenskaperna ur kvalitetssynpunkt
hos olika transmissionssystem, och som mått kan
användas det antal omfrågningar per tidsenhet,
som måste göras för att man skall fatta
innebörden av de överförda idéerna. En bedömning av
ansträngningsfaktorn erbjuder givetvis
svårigheter, men det är dock tydligt, att ansträngningen
står i någon relation till antalet omfrågningar.
öka svårigheterna att föra konversationen, ökar
också ansträngningen, och antalet omfrågningar
per tidsenhet växer. Två olika system kunna ur
ansträngningssynpunkt sannolikt anses lika, 0111
antalet omfrågningar per tidsenhet vid utväxling
av samma slag av samtal är lika. Är
förbindelsen dålig ur transmissionssynpunkt, blir
abonnenten irriterad och uttalar sitt missnöje. Dylika
uttalanden äro också av intresse och ge ävenledes
en uppfattning om transmissionskvaliteten.

Sedan början av 1930 har American Telephone
and Telegraph Co. utfört ett mycket stort antal
repetitionsprov på samtalsförbindelser mellan
flera hundra apparater, stationerade i
huvudkontoret i New York, och motsvarande antal
apparater, stationerade i Bell Telephone Laboratories,
mellan vilka apparater ett stort antal samtal
dagligen utväxlas. Dessa repetitionsprov ha utförts på
i alla avseenden fullt kontrollerade
telefonförbindelser, där ledningsdämpning, gränsfrekvens,
ledningsbrus och sidotonsdämpning varierats samt
olika typer av telefonapparater provats. Särskilt
tränade observatörer ha varit anslutna till
förbindelseledningarna för att följa samtalen och notera
antalet omfrågningar för varje samtal samt
samtalstidens längd ävensom ljudvolymen.
Omfråg-ningsfaktorn, dvs. antalet omfrågningar per
tidsenhet (100 sekunder) har sålunda bestämts för
mellan olika personer växlade telefonsamtal,
varigenom inverkan av de faktorer, som påverka
transmissionskvaliteten, kunnat studeras.

På samma sätt som vid uppfattbarhetsprov kan
man vid repetitionsprov uttrycka verkan av en
störning genom en ekvivalent dämpning, som
bestämmes på följande sätt.

Kurvan i fig. 11 visar antalet omfrågningar per
tidsenhet som funktion av ledningsdämpningen
för ett visst transmissionssystem. Ändras t.ex.
gränsfrekvensen, så fås vid en viss
ledningsdämpning N! dB ett repetitionsvärde rt. Kurvan ger för
r1 en ledningsdämpning iV2. Den ekvivalenta

Fig. 11. Ekvivalent
dämpning baserad på
repetitions-prov.

dämpningen b är då lika med skillnaden i
ledningsdämpning eller N-.—iV3 dB.

Den ekvivalenta dämpningen kan även
uttryckas genom formeln

b = K log
-r i

där tx är omfrågningsfaktorn för ett visst system
och t-, omfrågningsfakorn för samma system efter
införandet av en störning. Man har funnit, att
värdet på K kan sättas lika med 50.

Genom jämförelse med ett effektivt
referenssystem med specificerade typiska egenskaper
(med hänsyn till ledningsbrus och rumsbuller
samt gränsfrekvens) kan man på basis av
repe-titionsprov bestämma den effektiva
referensekvi-valenten för ett transmissionssystem under prov.
Två system sägas nämligen ha samma effektiva
referensekvivalent, om de under samma
driftförhållanden ge lika antal omfrågningar per
tidsenhet, clvs. samma omfrågningsfaktor.

Rent mättekniskt skulle detta kunna uppnås
genom att i referenssystemet inlänka en variabel
ledningsdämpning samt variera denna, tills
samnia omfrågningsfaktor erhölls på båda systemen.
Den inlänkade ledningsdämpningen är då lika
med den effektiva referensekvivalenten. Sorn
denna metod är ytterst tidsödande, kan man i
stället beräkna den ekvivalenta dämpningen ur
formeln

& = /nog^

To

där r„ i detta fall är lika med omfrågningsfaktorn
för referenssystemet.

Vid repetitionsprov observerar man antalet
repetitioner under en effektiv samtalstid av
100 000 sekunder och beräknar antalet
repetitioner per 100 sekunder. Det betyder i realiteten,
att det tar mycket lång tid att erhålla en enda
mätpunkt, i regel 14 dagar med 4 à 5
observatörer. Proven äro sålunda mycket dyrbara att
utföra.

Observatörerna äro placerade vid ett växelbord
med speciella anordningar i ett relativt tyst rum.
Dessa anordningar, som icke beröra
repetitionsproven såsom sådana, komma här icke närmare
att behandlas.

Observatörerna måste undergå en längre tids
träning, innan proven kunna igångsättas. Det är
nämligen ej alltid så lätt att avgöra, om det är
fråga om en repetition eller icke. Ett bekräftande
anses icke som repetition, t.ex.

A: Sammanträdet äger rum i morgon
klockan 12.

6 febr. 1943

E 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free