- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Nr 12. Ersatt av nr 14.

Nr 13. Anvisningar rörande anordnandet av
antennanläggning vid rundradioniollagning.

Nr 14. Förteckning över elverk och strömdistributörer,
som utfärdat bestämmelser ifråga om radiostörningar,
jämte några utdrag ur tillhörande reglementen.

Nr 15. Meddelande rörande elektro-medicinska
apparater.

Svenska Elektriska Materielkontrollanstaltens (Semko)

provningsbestämmelser

Nr 1. Normala provmetoder, oktober 1936. 1 kr.

Nr 5. Normala prov-metoder, tillägg 1, augusti 1937.
0,50 kr.

Nr G. Radioapparater och högtalare m. m., maj 1937.
1,50 kr.

Nr 7. Motordrivna bruksföremål, andra uppl., februari
1940. 1,50 kr.

Nr 8. Gummiisolerade ledningar, maj 1937. 1,50 kr.

Nr 9. Dosströmställare, juni 1938. 1,50 kr.

Nr 10. Strömställare för bruksföremål, juni 1938.
1,50 kr.

Nr 11. Installationsuttag, juni 1938. 1,50 kr.

Nr 12. Apparatproppar och pinnintag, juni 1938. 1,50
kr. Tvåpoliga 10 A apparatinlag med flata stift och
tillhörande Apparatproppar för kalla anslutningsställen.

Nr 13. Apparatkombinationer, juni 1938. 0,50 kr.

Nr 14. Värmeapparater, tredje uppl., februari 1940.
1,50 kr.

Nr 15. Säkringar, maj 1940. t kr. Ändrade måttblad
med ökade toleranser.

Nr 16. Lamphållare, maj 1940. 1 kr.

Nr 100—2. Kristidsbestämmelser maj 1942. 0,75 kr.
(Gälla endast installationsmateriel och bruksföremål.)

Härutöver har Svenska Brandskyddsföreningens
elektriska nämnd utarbetat en samling meddelanden till
besiktningsmän med särskilt sikte på elektriska anläggningars
brandfarlighet, vilka publiceras genom nämndens försorg.

Bestämmelser av teknisk-ekonomisk karaktär, nämligen
formulär till kraftkontrakt, lia utgivits av Sveriges
Industriförbund i samarbete med Svenska Teknologföreningen
och Svenska Elektricitetsverksföreningen.

Vidare ha Sveriges Elektroindustri förening, Sveriges
Elektriska Entreprenörsförening och Elektriska
Engros-sistföreningen gemensamt fastställt normalkontrakt för
vissa leveranser jämte allmänna leveransbestämmelser.

Utöver ovan angivna föreskrifter och bestämmelser av
mera allmän giltighet finnes ett antal bestämmelser,
utfärdade av myndigheter, verk och institutioner och
antingen avsedda för tillämpning inom resp. verk eller
hänförande sig till mera speciella frågor. Hit höra följande

K. Telegrafstyrelsens bestämmelser för linjemateriel och
verktyg.

K. Telegrafstyrelsens radiobyrås anvisningar för
tillverkning och inkoppling av ramantenner.

K. Järnvägsstyrelsens kvalitetsbestämmelser för olika
material samt svetsnings- och elektrodnormer.

K. Vattenfallsstyrelsens bestämmelser för entreprenad
och leverans av olika anläggningsdelar samt tekniska
bestämmelser för utförande av transformatorer, strömbrytare,
tryckluftsanläggningar, kraftledningssmiden m.m.,
ävensom normer för uppskattning av skador och intrång
genom framdragande av kraftledningar.

Ingeniörsvetenskapsakademiens normer för beräkning
av hiss- och kranlinor, olika svetsningsnormer samt
nomenklatur för svetsningstekniken.

Statens Provningsanstalts normer för provning av
elektriska mätinstrument och mätapparater.

Fartygsinspektionens föreskrifter angående elsvetsning
av konstruktionsdelar till fartygsskrov, ångpannor och
högtryckskärl.

Notiser

DK 621.311(048)

Kraftverket Innertkirchen. De i kantonen Bern
befintliga Oberhasli-kraftverken komma efter den
utbyggnad, som i dagarna tas i bruk, att bli ett av de största
i Schweiz. Den installerade turbineffekten blir då 210
MW med en beräknad årsproduktion av i genomsnitt 600
miljoner kWh. Kraftverken äro av typisk alpkaraktär.
Fallhöjden är för det 1932 färdigställda verket Handeck
545 m och för det nya verket Innertkirchen 672 m.
Erforderlig vattenmängd är 20 m3/s. Denna ökas till 36 m3/s
vid full utbyggnad av Innertkirchen, varvid totaleffekten
blir 290 MW.

Maskinsalen i Innertkirchen är helt inbyggd i berget.
Tillförseltunneln har en längd av 10 km och en diameter
av 3,3 m. Den är inklädd med ett lager betong för att
minska fallförlusten. Lutningen är 4,9 °/oo. Tunneln är
vid slutet försedd med ett vattenlås med avsevärda
dimensioner (65 X 8,5 m diam.) för att förhindra skadliga
tryckförhöjningar vid plötslig frånkoppling av effekten. Tunneln
övergår sedan i ett tryckschakt med en längd av ca 2 km
och med en genomsnittsdiam. av 2,5 m. Detta är pansrat
med stålplåt, 12 mm tjock upptill och 20 mm nedtill, på
en mycket noggrant utförd underbyggnad av betong.

Tre vertikala Peltonturbiner om vardera 41 MW monteras
nu. Vattenhastigheten i strålen uppgår till 110 m/s.
Generatorn har märkeffekten 47,5 MVA och märkspänningen 13
kV. Kylluften går runt i maskinen och kyles med vatten.
Till varje generator hör en transformator 13,5/160 kV. En
enkel kopplingsanordning möjliggör godtycklig
sammankoppling av generatorer och transformatorer i
spänningslöst tillstånd. Till varje transformator äro fast anslutna
4 enledareoljekablar med en area av 150 mm®, vilka sluta
i ett utomhusställverk. Då avståndet endast uppgår till
ca 400 ni, ha kablarna kunnat utföras i en längd utan
muffar.

Det nya kraftverket har kostat 45 miljoner schw. Fr.
Bygget har kraftigt forcerats och härigenom kunnat
färdigställas på något mera än 2 år. Det nya kraftverket
kommer att göra stor nytta, ty kraftsituationen är liksom
på andra håll ogynnsam i Schweiz f.n. Delägare i
kraftverket äro städerna Basel, Bern och Zurich samt
kraftbolaget BKW. (Bulletin SEV, nr 20, 1942.) E L

DK 621.316.5(048)

Styrverkan av små växelströmsljusbågar samt
dennas konstruktiva användning. Brytes en
växelströmskrets, bestående av en sinusformad emk och enbart
reaktans, så fortsätter under vissa förutsättningar en nära
sinusformad ström att flyta över kontaktstället till den
avbrutna halvperiodens slut. En liten fasskillnad s i
förhållande till den ström, som skulle flutit fram utan
avbrott, uppstår dock. e är en funktion av påtryckt emk,
Ijusbågsspäniiingens medelvärde samt av fasvinkeln vid
avbrottet. Lägsta ljusbågsspänning vid låga strömstyrkor
ger kadmium och zink, silver och koppar ge betydligt
högre värden. Vid för låg ström blir effekten osäker.
Gränsströmstyrka för silver och koppar är ca 0,5 à 0,6 A,
vid zink och kadmium cirka 0,1 à 0,12 A, varför dessa
senare material föredragas.

Effekten kan användas för en bekväm styrning av
kopplingsförlopp, t.ex. vid växelströmsskydd, där en
brytning av huvudströmmen, då denna går genom noll, sparar
skyddets kontakter. Effektens fördelar i förhållande till
exempelvis styrning medelst impulser från en
synkronmotor är att kombinationer med förefintliga anordningar
lättare låta sig göra.

Författaren visar ett utförande vid enfasigt skydd.
Enligt förslaget justeras brytförhållandena med en skruv,
varigenom en fininställning kan göras vid ett visst lämp-

E 30

(5 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943e/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free