Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER
Nya rön och problem inom Ijusmätningstekniken • Överspännings/rågan — några
praktiska erfarenheter • Notiser • Litteratur • Föreningsmeddelanden
Nya rön och problem
inom ljusmätningstekniken
CIVILINGENJÖR GUNNAR NILSSON, LSTF, STOCKHOLM
Samtidigt som fotocellernas utveckling medfört
avsevärda lättnader i de fotometriska
mätmetoderna har tillkomsten av nya ljuskällor med mer
eller mindre diskontinuerliga spektra förorsakat
nya problem, som ofta äro rätt svåra att
bemästra. Båda dessa förhållanden leda emellertid
till en allt mera allmän användning av fotoceller
eller fotoelement (spärrskiktceller).
De nya ljuskällorna äro alla grundade på
principen elektrisk urladdning i gas eller metallånga.
Det ligger i detta fenomens natur, att det
erhållna ljuset får ett mer eller mindre diskontinuerligt
spektrum, ehuru en uttänjning till breda band
kan äga rum vid höga tryck eller en kontinuerlig
bakgrund till de karakteristiska linjerna kan
erhållas genom fluorescens.
Bland fullt färdiga, för praktiskt bruk
användbara lampor har man numera att räkna med
natriumlampan och kvicksilverlampan med
typiska linjespektra och rätt extrema resulterande
ljusfärger samt kvicksilver-blandljuslampan och
lysämneslampan som representanter för ett på
kvicksilverångans starka spektrallinjer lagrat
kontinuerligt spektrum. Detta åstadkommes i
blandljuslampan med en glödtråd och i
lysämneslampan genom tillvaratagande av den
ultravioletta strålningen medelst fluorescerande ämnen.
Den resulterande ljusfärgen blir i förra fallet
snarlik det naturliga dagsljusets färg vid mulen
himmel och kan i det senare teoretiskt varieras
hur mycket som helst genom användning av olika
lysämnen. I de hittills använda
lysämneslampor-na är dagsljusfärgen dominerande. Motsvarande
färgvariationer finna vi även hos de
huvudsakligen för ljusreklam använda lysrören, som kort
och gott bruka kallas neonrör, oavsett vilken
sammansättning gasfyllningen har.
DK 535.24
En blick på spektraldiagrammen för dessa
lampor (fig. 1) säger omedelbart, att de vanliga
ljus-mätningsmetoderna ej utan vidare kunna
användas. Den subjektiva fotometrin går ju i regel ut
på jämförelse av belysning från två ljuskällor, av
vilka den kända, normalen, brukar vara en
glödlampa eller i varje fall en temperaturstrålare med
ett starkt överskott i rött och gult, dvs. i det
lång-vågiga synliga området. För subjektiva
jämförelser —- med ögat — stå i huvudsak två metoder till
huds, nämligen filter- resp. flimmermetod. Vid
så stora färgskillnader, som det här rör sig om,
är det svårt att uppnå tillräcklig färglikhet med
filter, och även flimmermetoden ger ganska stor
osäkerhet, i synnerhet vid långvariga mätserier,
som bli mycket tröttande för ögat.
Objektiv mätning med fotocell är därför att
föredraga, men förutsätter att man antingen har
en för ifrågavarande ljusfärg kalibrerad cell eller
också en cell, vars spektrala känslighetskurva
Re’atiutal
Väglängd
Fig. 1. Relativ spcktral energiföMelning för de vanligaste
urladdningslamporna och för dagsljus samt
känslighets-kurvor för öga och selenfotoelement. Pilarna för Hg- och
Na-linjerna ånge endast läget. Intensiteten varierar med
ångtryck och strömtäthet.
ß mars 194.3
E 33
Häfte 3
Årg. 73
6 mars
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
