- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

Fig. 9. Minskning
av cosinusfelet med
platinopalglasfilter
enligt Lange (3) och
med pappersskärm
enligt Sewig (4).

Infallsuinhel oc

Klot eller kub för ljusflödesmätning?

För mätning av det totala ljusflödet från en
lampa eller en armatur erbjuder det av Ulbricht
angivna, invändigt matt vitmålade klotet en ytterst
enkel och bekväm metod (fig. 10). Men för att
metoden skall bli tillförlitlig, fordras det att klotets
diameter är tillräckligt stor i förhållande till
ljuskällans utsträckning. Detta innebär att man för
mätningar på den moderna lamparmaturen måste
ha tillgång till ett klot med ganska stor diameter,
ofta 3 m eller mera. Ett sådant klot är inte så
lätt att tillverka, och man har därför undersökt
möjligheterna att ersätta det med en kub, som ju
kan spikas ihop av trä eller masonite. Det är ju
ganska klart, att så länge man mäter på lampor
med likartad ljusfördelning spelar "integratorns"
form liten roll. Således går det mycket bra att
för rutinmätningar i en lampfabrik använda en
kub, om man har en normal för varje lamptyp att
kalibrera mot. Nyare undersökningar ha
emellertid visat, att felet blir litet även vid varierande
ljusfördelning och att diffusiteten och vitheten
hos bestrykningen är ofantligt mycket viktigare
än formen. Särskilt om man skär av hörnen på
en kub, så att det bildas en tolvhörning, blir
noggrannheten mycket god. De tyska DIN-normerna
innehålla ett recept för bestrykning av insidan,
vilken bör förnyas ganska ofta och därför utföres
med en grundfärg och en täckfärg, som går att
tvätta bort.

Mätning av ljustäthet

Fordringarna på bländfri belysning ha gjort
mätning av ljustäthet, i synnerhet på
lamparmatur, mer och mer aktuell. Sådana mätningar
kunna på laboratoriet göras antingen med
subjektiv fotometer eller med en fotocell. I förra fallet
avbildar man med en lämplig lins den yta, på
vilken mätningen skall göras, i fotometerns synfält,
och jämför den med en känd ljustäthet. Denna
kan ju lätt åstadkommas med en känd ljusstyrka,
som på visst avstånd får verka på ett
diffuserande glas med känd transmissionsfaktor. Vill man
i stället använda objektiv metod, är det bara att
kalibrera en fotocell mot en känd ljustäthet.

Fullständig provning av lamparmatur

I de flesta kataloger över teknisk lamparmatur
angives numera åtminstone en ljusfördelningskurva,
som ger en bild av hur armaturen sprider
ljuset. För att man skall få en fullständig
uppfattning om armaturens egenskaper fordras det
dessutom kännedom om det totala ljusflödet vid
visst ljusflöde hos lampan, helst även
zonljusflöden för vissa rymdvinklar, och vidare uppgift om

ljustätheten i vissa riktningar. Mätningarna böra
också göras på mer än ett exemplar, då kvaliteten,
särskilt på transparent material, kan variera rätt
mycket. Vid Tekniska Högskolan i Stockholm
tillämpas sedan 1 jan. 1942 nya bestämmelser för
dessa prov, enligt vilka minst tre exemplar skola
mätas i avseende på ljusflödet, medan
ljusfördelningskurvan tages endast för det exemplar, vars
ljusflöde ligger närmast medelvärdet av dessa
tre. När det gäller glas utväljas tre av fem
exemplar genom vägning.

Luxmeterns användning

Luxmetrar med fotocell ha alltmera kommit
i bruk för kontroll av belysningsstyrkan i
arbetslokaler. De ha gjort dessa praktiska mätningar
synnerligen enkla. Men luxmetern erbjuder
också goda möjligheter till andra mätningar för
den, som inte har tillgång till ännu bättre
instrument. Man kan t.ex. med god praktisk
noggrannhet bestämma reflexionsfaktorn för en
väggfärg eller annan diffust reflekterande yta
genom att först mäta belysningsstyrkan på vanligt
sätt och därefter vända instrumentet (cellen) helt
om och föra det från ytan och utåt. Det
maximiutslag, som erhålles, då man kommer någon
decimeter från ytan, dividerat med belysningsstyrkan,
ger ett gott närmevärde på reflexionsfaktorn.

För mätning av ljustäthet kan man sätta an
cellen mot ifrågavarande yta, om denna lyser
diffust. Det erhållna utslaget i lux, multiplicerat
med en korrektionsfaktor = 1,25, ger ljustätheten
i apostilb (lm/m2). Faktorn 1,25 kommer in på
grund av det tidigare nämnda cosinusfelet, ty här
faller ljuset in under alla möjliga vinklar.
Gäller det att mäta ljustätheten på ett armaturglas
blir utslaget i regel alltför stort om man
använder hela cellytan. Man kan då skärma av en del

Fig. 10. Ett Ulbrichtklot för provning av större
lamparmaturer får avsevärda dimensioner och blir
ganska dyrbart.

6 mars 1943

E 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free