- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TekniskTidskrift

Fig. 11. Några vanliga typer av luxmetrar. De större
typerna kunna i viss utsträckning användas även för
laboratoriemätningar.

med en tunn plåt- eller pappskiva. Vid
uträkningen av resultatet får då hänsyn tagas till hur
stor del av cellytan, som varit verksam.
Ljustätheten på ett armaturglas brukar hellre
uttryckas i stilb (ni/cm2) än i apostilb. Då 1 stilb =
= pi • 10 000 apostilb, kan man, om hålet i av-
skärmningen göres 1,25/100pi ggr hela cellytan, få
värdet på ljustätheten i nl/cm2 helt enkelt genom
att dividera det avlästa värdet i lux med 100. Med
faktorn 1,25 är då korrektion gjord även för
cosinusfelet.

Det har här förutsatts att man har en luxmeter,
där cell och mikroamperemeter äro förenade med
en sladd eller, om de äro hopbyggda, har skalan
belägen vinkelrätt mot cellytan. Ligga dessa i
samma plan, kan det vara svårt att komma åt att
läsa av.


Spektralfotometri

De nya ljuskällornas tillkomst har också gjort,
att spektralmätningar blivit mera aktuella även ur
rent teknisk synpunkt. De kräva emellertid
ganska komplicerade och dyrbara instrument —
en spektrometer, kombinerad med en lämplig
fotometer. Den senare kan vara av subjektiv
eller objektiv typ. Nöjer man sig med att
utforska det synliga området duger det med
glasoptik, vill man även behärska de angränsande
områdena fordras det kvartsoptik. I vilket fall
som helst äro spektralmätningar på urladdningar
med smala och kraftiga spektrallinjer ingalunda
så enkla att utföra, även om man har tillgång till
de bästa instrument.

Ultraviolettmätningar

Lysämneslamporna ha även medfört ett behov
av mätningar på den totala ultraviolettstrålning,
som är aktivt verksam på lysämnena, för att man
skall kunna bestämma och kontrollera
fluorescensens verkningsgrad. För detta ändamål kan
man använda ett Ulbrichtklot (eller en kub) med
speciell ytbehandling. Den vanliga bestrykningen
duger ej, emedan dess relflexionsförmåga i
ultraviolett är obetydlig. Som mätinstrument
användes en speciell fotocell med särskilt avpassade
filtersatser och en ljusindexgalvanometer.

Litteratur

Sewig, R: Handbuch der Lichttechnik, I (1938).
Weber, G: Belysningsteknik, I (1937).

Lange, B: Die Photoelemente und ihre Anwendung, II
(1936).

Hoffman, Korte, Willenberg : Der Werdegang der neuen
Lichteinheit. Licht 1941, h. 11.

Nilsson, G: Den nya ljusenheten. T.f. Ljuskult. 1940,
h. 1.

Nilsson, G: Provning av lamparmatur. Nya bestämmelser.
T.f. Ljuskult. 1941, h. 4.

Nilsson, G: Luxmetrars färgkänslighet. T.f. Ljuskult.
1942, h. 2.

Överspänningsfrågan —
några praktiska erfarenheter

I anslutning till förste byråingenjör Å Wrethems
föredrag vid Elektroingenjörsföreningens sammanträde
den 20 november 1942, publicerat i Tekn. T. 1942,
E h. 1, följa nedan de anföranden, som vid samma
tillfälle höllos av civilingenjörerna E W Anderson,
Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Västerås, och
B Svensson, Asea, Ludvika.

CIVILINGENJÖR E W ANDERSSON:

De praktiska erfarenheter vi gjort betr.
överspänningsskydd vid AB Bergslagens
Gemensamma Kraftförvaltning de senaste åren äro enbart
goda. Våra undersökningar hittills ha huvudsakligen
gällt 33 kV anläggningarna. 33 kV nätet
har en total längd av ungefär 300 km och har
anslutning till ett trettiotal stationer med
sammanlagt ca 150 ventilavledare. För övriga
spänningar, såväl högre som lägre, ha vi tillsammans
ca 100 avledare.

Innan vi anskaffade några avledare, bestämdes
överslagsspänningen hos olika ställverksapparater
och på så sätt fingo vi ett ganska gott begrepp
om anläggningarnas hållfasthet vid stöt.
Undersökningarna, vilka gjordes av Institutet för
Högspänningsforskning, visade, att stödisolatorer,
frånskiljare och därmed jämförbara apparater i

E 3 K

fi mars 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free