- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

står, om koppling II, fig. 8, användes och
linjespänningen är 36 V, dvs. Em = Eg — 36.

I diagrammet äro inlagda några karakteristiker
för ventilmotstånd. Intill 0,4 A kunna ganska
höga resistansvärden användas och desto mindre
blir läckströmmen vid en viss linjespänning.
Redan vid 0,5 A är gränsspänningen väsentligt lägre,
och vid 0,6 A komma endast mycket låga
resistansvärden i fråga.

Ett logaritmiskt diagram, som visat sig
praktiskt vid bedömningen av möjligheterna till
gnist-fri brytning, återges på fig. 10.
Motståndskarakteristikerna äro här schematiskt återgivna såsom
räta linjer (jfr fig. 5). Nedanför gränskurvan Eg
för silverkontakter har inritats kurvskaran II,
som anger gränsspänningarna för motstånd
kopplade över induktansen (enligt schema II, fig. 8),
om linjespänningen är 24, 36, 55, 110 resp. 220 V
{Em — Eg— En).

Ett gnistsläckningsmotstånd skall samtidigt
uppfylla kraven att avledningsspänningen vid
strömmen ifråga icke överskrider gränsvärdet och
att läckströmmen vid linjespänningen icke blir för
stor. Sistnämnda villkor bestämmes i vissa fall
av gränsen för belastning av motståndet. I många
fall måste läckströmmen vara ännu mycket
mindre. (Vid Telegrafverkets 36 V reläer är
läckströmmen 0,25—0,5 mA motsvarande ca 0,01 W.)
Man måste givetvis ta hänsyn även till storleken

av den induktansenergi, * I30 L, som
motståndet skall oskadliggöra. I de flesta fall inom
teleteknik och fjärrkontroll är denna energimängd och
brytfrekvensen icke så stor, att den inverkar på
motståndens dimensionering. För engångsförlopp
blir motståndens värmekapacitet bestämmande,
vilken för en enhet med 5 mm tjocklek (75 V
klassen) är ca 20 Ws vid 10° uppvärmning. Vid
stor brytfrekvens ge givetvis induktansenergien
och frekvensen den medeleffekt, som motstånden
skola ta upp.

Huruvida någon klass eller kombination av
motstånd uppfyller villkoren kan utläsas ur
diagrammet. Problemet skall här icke diskuteras
närmare. Endast en detalj bör påpekas: för en
bestämd effekt kan ofta gälla, att problemet löses
lättare vid högre driftspänning än vid lägre.

För att vid stor ström komma ned i
tillräckligt låga resistansvärden utan att läckströmmen
blir för stor, kan en transformatorkoppling enligt
schema III, fig. 8, användas. I allmänhet innebär
dock denna en alltför dyrbar konstruktion.

För att utöka effektområdet för gnistfri
brytning ha vi föreslagit koppling IV, fig. 8, en
två-stegsbrytare. Huvudkontakten K1 skyddas av
motståndet M, vilket med lämplig fördröjning
urkopplas medelst kontakten K2. Vid denna
anordning kan förhållandevis stor läckström i M
tilllåtas, eftersom den blott ligger på i
brytningsin-tervallet. Tidförskjutningen hos kontakterna kan
åstadkommas elektriskt eller rent mekaniskt. I
detta tidsintervall hinner induktansenergien
förbrukas, extraspänningen elimineras och
strömmen reduceras till det värde, som motsvarar
linjespänningen på kretsens normala resistans med
resistansen hos gnistsläckningsmotståndet i serie
därmed. Denna reducerade ström brytes därefter
av den andra kontakten. Även denna kan vara
försedd med gnistsläckningsmotstånd, men
utförda försök ha visat, att den sekundära
brytningen försiggår med obetydlig gnistbildning även vid
ganska stor restström. Förklaringen torde vara,
att ventilmotståndet M ligger i serie med
kontakten Ko, vilket betyder att strömmen snabbt
stry-pes, när K2 bryter.

Gränsen för gnistfri brytning enligt schema II
med enkel silverkontakt ligger i det
gynnsammaste spänning-strömområdet vid ca 25 W, om
läckströmmen icke får överstiga 10 % av
arbets-strömmen. Med tvåstegsbrytare enligt schema IV
har gnistfri likströmsbrytning, även vid stor
induktans i kretsen, åstadkommits för 0,9 A vid
110 V och 0,5 A vid 220 V, dvs. ca 100 W. Vid

Fig. 10. Logaritmiskt diagram,
som änger villkoren för
gnistfri brytning.

E 60

6 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free