- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

dessa strömstyrkor utan gnistsläckningsmotstånd
uppträdde mycket kraftiga gnistor resp.
kvarstående ljusbågar.

Jämfört med andra medel för att eliminera
kontaktgnistor, dvs. konstanta motstånd resp.
kondensatorer och motstånd, visa
gnistsläcknings-motstånden i många fall stora fördelar. Ofta äro
utrymmes- och kostnadssynpunkter avgörande. I
andra fall är en förbättring av funktionen det
väsentliga. En principiell fördel framför
konstanta motstånd bör påpekas. Läckströmmen blir,
vid en och samma spänning för avledning av
in-duktansströmmen, betydligt mindre med
ventilmotstånd, men dessutom vinnes en förkortning av
tiden för induktansenergiens förbrukning. Detta
gäller även vid jämförelse med
svängningsförloppet vid kondensator och motstånd. Fig. 11 visar
funktionerna ström—tid och spänning—tid vid
induktans med konstant resp. spänningsberoende
skyddsmotstånd. Maximalspänningen,
resistan-sen Ro vid strömmen /<>, antas vara lika i båda
fallen.

Strömmen och spänningen ingå i differentialuttrycket

(17)



där induktansen L antas vara konstant. E = R 1, där R
antas vara gnistsläckningsmotståndets resistans (spolens
resistans försummas).

Vid konstant motstånd avtar strömmen enligt
exponen-tialfunktionen

/ = /„ e L (18)

Gnistsläckningsmotståndet ger en kvarliggande
mot-spänning, som förkortar förloppet. Om
spänningsberoendet, uttryckt i exponenten n i formeln / = k En antas
vara oändligt stort, blir motspänningen konstant, E 0 =
— Ro lo, och

/-l.(l-£f) (19)

Om n har ett ändligt värde > 1, erhålles

Tiden för strömmens nedgång till noll är i första fallet

oändlig, i andra fallet ^ och i tredje fallet " - .

Ro n — 1 Ro

Tiden för nedgång till ^ anges av relativtalen 2,3, 1

och 1,1, varvid i sista fallet antagits n = 4. Motsvarande
relativtal för spänningen äro 0,1, 1 och 0,56.

Tiden för strömmens avtagande har betydelse
vid många reläer, där kort frånslagstid är
önskvärd. Denna fråga diskuterades bl.a. i en
utredning av E Danielson i Tekn. Medd., K.
Telegraf-styr.16, där även parallellkoppling med
kondensator och motstånd behandlas, liksom även
betydelsen av induktansens variation under
frånslags-förloppet.*

* Danielson ger bl.a. en beräkning för ett
gnistsläckningsmotstånd under förutsättning av konstant induktans och under
antagande av det approximativa sambandet I — k En.
De-duktionen utföres emellertid på basis av ett uttryck av
formen I = k0 E + ki En, vilket sålunda även innehåller en
linjär term, och leder till en omfångsrik exponentialekvation.
Approximationen till förstnämnda enkla antagande utföres
sedan 1 denna exponentialformel, vilket, såsom förf. själv
påpekar, leder till ett fysikaliskt oriktigt resultat (spänningen
skulle bli negativ efter viss tid). Om approximationen
införes från början, undvikes denna olägenhet.

Fig. 11. Ström- och spänningsförlopp vid brytning av
in-duktansström med konstant resp. spänningsberoende
paral-lellmotstdnd.

Exempel på frånslagstid vid olika relätyper
utan skyddsmotstånd, med konstant motstånd och
med spänningsberoende motstånd lämnas av S
Vigren i ett ovan nämnt meddelande14. Tiderna
äro i ett visst fall 9, 24 resp. 12 ms**.

Ett område, där gnistsläckningsmotstånden
synas kunna ge goda resultat, särskilt med hänsyn
till utrymme och kostnad, är småmotorer med
hastighetsregulator, liksom även små
regulator-försedda generatorer. En centrifugalregulator
användes ofta så, att den vid en viss
hastighetsgräns bryter en kontakt, så att ett shuntmotstånd
till brytkontakten kommer att ingå i kretsen och
strömstyrkan sjunker. När hastigheten gått ned
tillräckligt, slutes kontakten och förloppet
upprepas, vilket kan ske med hög brytfrekvens, t.ex.
500 p/s. På grund av lindningarnas induktans
uppstår ofta betydande gnistbildning och
kontaktnötning, varför man är nödsakad använda
gnistsläckningsdon. Många gånger bli radiostör
-ningssynpunkter avgörande för utförandet.
Kondensator och motstånd har vanligen använts. Det
visar sig att spänningsberoende motstånd i många
fall ställa sig gynnsammare. Vid
radiostörningens högsta frekvenser förefaller i många fall en
kombination av gnistsläckningsmotstånd och en
liten kondensator att ge den bästa verkan. Vid
dessa småmotorregulatorer, liksom i andra fall,
kan gnistfri brytning givetvis icke åstadkommas,
om spänning och ström överskrida vissa gränser
(se ovan).

Klart är, att en väsentlig förbättring av
brytför-lopp vid manöverspolar, motorfält, diverse
regulatororgan etc. kan ernås utanför gränsområdet
för gnistfri brytning. Induktansenergien
förbrukas och "extraspänningen" nedsättes till förmån
för kontakt- och isolationshållbarhet.

Regulatormotståndens användning

Man har länge haft klart för sig
användbarheten av spänningsberoende motstånd för diverse

** En intressant analogi finnes i en av I Herlitz publicerad
behandling av avmagnetiseringsproblemet vid stora
generatorer". Med användande av spänningsberoende motstånd (n ca
2,5) nedbringas i vissa fall tiden för urladdning av fältet till
mindre än hälften jämfört med konstant resistans.

3 april 1943

E 61

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943e/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free