- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
73

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK

REDAKTÖR: JULIUS KÖRNER

8 maj
1943

Beräkning av slutna ledningsnät

INGENJÖR CARL V BENGTSSON, STOCKHOLM

DK 621.316.1

varvid det slutna ledningsnätet genom att vissa
ledare uteslutas (avskäras) uppdelas i lika många
öppna nät som antalet från matarepunkterna
utgående ledare.

För själva beräkningen kunna två alternativ
komma i fråga. I det första kan beräkningen
genomföras med användning av endast slutna
maskströmmar, varmed här förstås, att man för
varje maska kan inrita en sluten strömkrets, så
att i var och en av nätets ledare framgå tvenne
obekanta strömmar (komponenter) i motsatt
riktning till varandra. För att detta skall vara
möjligt fordras tydligen, att nätet skall motsvara
kanterna av en geometrisk figur.

För varje maska erhålles en ekvation. I
verkligheten kan dock en av strömmarna antas vara
känd (= 0). Genom detta antagande erhålles en
ekvation mindre, men beräkningen blir detta
oaktat mera tidsödande, emedan summan av
positiva och negativa koefficienter icke blir noll
uti varje ekvation. Vid reduceringen måste
därför samma räkningar utföras som vid alt. 2.

I alt. 2 kan beräkning icke genomföras med
användning av enbart slutna maskströmmar. De
obekanta strömmarna komma dels att passera
från matarepunkt till matarepunkt och dels, i
synnerhet vid större nät, att utgöras av
maskströmmar, som icke passera någon matarepunkt.
Två eller flera ledare med tre eller flera
komponenter förekomma alltid. Varje snitt ger en
obekant, varför antalet ekvationer bestämmes av det
antal snitt, som erfordras för nätets uppdelning.

Fig. 1 visar exempel på ett nät, som kan
beräknas enligt alt. 1. Ändras nätet till det utseende,
som fig. 2 visar, får man exempel på ett nät
tillhörande alt. 2. I fig. 1 och 2 anges
strömfördelningen för knutpunktsströmmarna
(belastningarna) genom grovdragna ledare. De ledare, genom
vilka snitten utförts, äro findragna.

Beräkning av slutna ledningsnät • Kommutatorviklinger med flere paralelle strömveier
enn poler • Notiser • Böcker • Tidskrifter • Föreningar

I en uppsats i Tekn. T. 1918 E h. 6, s. 73, har
visats huru en beräkning av ett slutet ledningsnät
kan genomföras med nätreducering. Därmed
menas att man i stället för att skriva upp och på
vanligt sätt lösa det ekvationssystem, som kan
uppställas för nätets beräkning, reducerar de i
nätet ingående knutpunkterna till dess en enkel
ledningssträng erhålles med en belastning. Då
varje knutpunkt svarar mot en obekant i
ekvationssystemet, medför elimineringen av en
obekant, att motsvarande knutpunkt försvinner ur
nätbilden. Nätreduceringen är således icke någon
ny räknemetod, utan avser endast att låta
nätfiguren inträda i stället för ekvationssystemet i
syfte att på så sätt möjliggöra följandet av
räkningens förlopp.

I uppsatsen har visats huru en beräkning
genomföres, då ledningsförmågan resp. admittansen
hos de i nätet ingående ledarna utgöra de bekanta
storheterna. Vanligast är dock att motståndet
resp. impedansen är känd och att man räknar
med strömstyrkan såsom obekant storhet i
stället för knutpunktsspänningen. I slutet av
uppsatsen har påvisats att även i detta fall kan man
använda samma metod för reduceringen, men att
det möter svårigheter att medelst figur återge det
reducerade nätet.

Dessa svårigheter kan man undgå, om man
släpper fordran på, att nätbilden skall utvisa det
reducerade nätet och endast fordrar, att den skall
följa räkningens förlopp.

Alternativa metoder för beräkningen

Vid räkning med strömstyrkan såsom obekant
måste först en viss strömfördelning antas för
knutpunktsbelastningarna innan
spänningsfallsekvationerna längs de obekanta uppsättas. Detta
sker såsom bekant enklast genom snittmetoden,

5 juni 1943

E 73

Häfte 5
Årg. 73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free