- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

nät, får man således beräkna dels de båda
delnäten, vilka motsvaras av de båda
diagonalmatriserna, och dels ett antal nät, som ha samma
impedansmatris som det ena delnätet. Antalet av
dessa nät kan uppgå till högst detsamma som
antalet knutpunkter i det andra delnätet. I våra

vanligen förekommande nät, där ledarna icke
korsa varandra, blir dock deras antal avsevärt
mindre. Högra membrum i dessa ekvationer
utgöres av de genomskurna ledarna, varför endast
de ekvationssystem, som innehålla någon av
dessa, behöva beräknas.

Kommutatorviklinger

med flere paralelle strömveier enn poler

PROFESSOR K FAYE-HANSEN, TRONDHEIM

H Schack-Nielsen1 har offentliggjort en meget
interessant artikkel under titelen: "Die
Latour-sche- oder Froschbeirtwicklung."

Etter de vanlige viklingsregler gjelder for en
god vikling fölgende symmetribetingelser

S 2p fp\
a’ a \a’

hele tall.2

Her betyr S sportall, p polpartall, a paralelle
strömveipar. Et höiere antall paralelle
strömvei-par enn poler (2 p) er herved ikke niulig likesom
den minste kommutatorlamellspenning blir lik
1/2 vindingsspenning (eller ved a — p, 1
vindings-spenning) hvis man ikke går til direkte opdeling av
hver vinding.6,7 Dette siste er imidlertid temmelig
komplisert. og såvidt jeg vet er det bare bygget av
et firma og bare for likeströms turbo-generatorer.

Strömveiparene blir ikke identiske med mindre

og ~P er hele tall, men hovedgrunnen til
be-a a

tingelsene ^, " - hele tall er at for viklinger med
a a

a 2 behöves utjevnings- eller
ekvipotentialfor-bindelser delvis for å utjevne forskjell mellom
polfeltene for slöifeviklinger (ogsa kallt
paralell-viklinger) (ekvipotentialforbindelser av art 1),
delvis for å holde spenningen mellom nabolameller
like for dobbelte eller flerdobbelte slöife- og
böl-geviklinger (de siste også kallt
serie-paralellvik-ling) (ekvipotentialforbindelser av art 2).
Ekvipotentialforbindelser (spesiellt av art 2) tjener
bl.a. også til å fordele strömmen i det vesentlige
likt på de paralelle kretser selv om kontakten
mellom börster og kommutator for vedkommende
kretser er forskjellig. Samtidig har man av
hen-syn til god kommutering også interesse av at
impedansen i de forskjellige viklingsdeler bidrar Ii!
å gjöre strömfordelingen på börstestiftene i det
vesentlige like. For bölgeviklinger er denne virk-

DK 621.313.2

ning næsten borte og utjevningsforbindelsene
(spesiellt av art 1) minsker den for
slöifeviklinger.

Den egentlige "froskebenvikling" består av en
enkel slöifevikling og en bölgevikling hver med
ci — p og liggende i samme spor med samme
sporskritt (som diametralviklinger) og förbundet til
samme kommutator. Kommutatorskrittet for
slöifeviklingen er 1jm — 1 og for bölgeviklingen

yicb — — 1, hvor K betyr antall kommutator -

lameller.

Det er klart at slöifeviklingen tjener de formål
som er neviit for ekvipotentialforbindelser av art
2 (for bölgeviklingen) og likeledes at de to
viklinger sammen ved forskjell i polfeltene på
til-svarende måte som slöifeviklingene med
utjev-ningsforbindelser gir anledning til indre strömmer
som utjevner feltene. Ekvipotentialpunkter i
slöifeviklingene forbinnes gjennom en slöife- og en
bölgespole, som skulle ha samme spenning
motsatt rettet med hverandre og den eventuelle
spen-ningsforskjell blir (en vinding per spole) forutsatt
lik forskjellen mellom spenningen i to ledere som
ligger nöiaktig to poldelinger adskillt.8 Da de to
viklinger således er ekvipotentialforbindelser for
hverandre blir det tvilsomt om de ovennevnte

symmetribetingelser ^, hele tall behöver å op-

rettholdes. I sin avhandling angir Sequenz at
viklingene kan tjene som begge slags
ekvipotentialforbindelser for hverande også når a = mp

ß

(for hver vikling) når ikke er et helt tall,

mp

livorved m — ^, hvor x betyr hvilketsomhelst

x

helt tall (inkl. 1) som går opp i p. Det störste
antall paralelle strömveipar for hver vikling blir
etter disse betingelser a = 2p2.

E 80

8 maj 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free