- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

1 Koppling P, P* fr h n /* n
[-Samriktad-]
{+Sam- riktad+} 2 2 50 0 3 000 00 50 00
2 4 50 50 3 000 50 50 3 000
2 6 50 100 3 000 25 50 1 500
[-Motriktad-]
{+Mot- riktad+} 2 2 50 100 3 000 25 50 1 500
2 4 50 150 3 000 162/s 50 1 000
2 6 50 200 3 000 12V2 50 750
[-Samriktad-]
{+Sam- riktad+} 4 2 50 25 1 500 100 50 3 000
4 4 50 0 1 500 00 50 00
4 6 50 25 1 500 100 50 3 000
[-Motriktad-]
{+Mot- riktad+} 4 2 50 75 1 500 331/, 50 1 000
4 4 50 100 1 500 25 50 750
4 6 50 125 1 500 20 50 600
[-Samriktad-]
{+Sam- riktad+} 6 2 50 33’Zs 1 000 75 50 1 500
6 4 50 162/s 1 000 150 50 3 000
6 6 50 0 1 000 00 50 OO !
[-Motriktad-]
{+Mot- riktad+} 6 2 50 66*’3 1 000 37V2 50 750
6 4 50 831/* 1 000 30 50 600
6 6 50 100 1 000 25 50 500

I ovanstående tabell anges som exempel de ur
dessa formler beräknade absolutvärdena på dels
frekvensen hos kommutatoruttaget, om 50 p/s
inmatas på släpringarna, och omvänt, dels rotorns
varvtal, allt hänfört till vissa kombinationer av
poltal och kopplingsriktningar.

Som synes erbjudas många möjligheter till
omformning mellan olika frekvenser med hjälp av en
enkel självdrivande och självstartande maskin
med kortsluten lindning i statorn. Vid val mellan
olika möjligheter, som ge samma
frekvensomsättning, är det i regel lämpligt att välja den
anordning, som ger det högsta varvtalet, enär detta
innebär minsta maskinstorlek. Sålunda kan
exempelvis 100 p/s erhållas från 50 med såväl 3 000
som 1 500 och 1 000 r/m.

Periodomformare av nu beskrivet slag ha
utförts för alstring av 200 p/s för drift av
snabbgående handverktyg. En mångfald andra
tillämpningar kunna tänkas, givetvis alltjämt inom
området för små maskinenheter.

Ett par kuriositeter kunna här påpekas. Antag
först en omformare med samriktad koppling och
högre poltal hos kommutator än hos lindningar.
Om kommutatorborstarna (helst anordnade
diametralt) anslutas till en likströmskälla och rotorn
vrides en liten vinkel åt ena hållet med måttlig
hastighet, fortsätter den sin rörelse åt samma håll
och accelererar upp till ett varvtal, som begränsas
av förluster och eventuellt belastningsmoment.
En maskin med motriktad koppling och
godtyckligt poltalsförhållande beter sig vid anslutning till
likström på ett rakt motsatt sätt, i det att den
energiskt motsätter sig varje utifrån påtvungen
vridning. Den uppträder som en elastisk broms.

Orsaken till dessa förhållanden inses lätt vid ett
elementärt resonemang angående magnetflödets
rörelse relativt statorn i de båda fallen..

Såsom tidigare påpekats kunna en mångfald
andra anordningar tänkas, varvid
frekvensomsättningen kan varieras inom vida gränser.
Sålunda kan statorlindningens frekvens fixeras vid
ett godtyckligt värde genom exempelvis
anslutning till ett växelströmsnät eller till en
resonanskrets. Ett specialfall, där poltalen äro lika och
kopplingen samriktad, alltså i full enlighet med
gängse praxis, är den välkända periodomformare,
vars kommutatorborstar och statorlindning äro
parallellkopplade till ett trefasnät. Här
bestämmes rotorns varvtal och därmed
släpringsfrekven-sen av förhållandet mellan statorns och rotorns
lindningsvarvtal.

Maskiner utan kommutator

och med konstant luftgap

Vid små flerfasmaskiner, där verkningsgrad
och materialutnyttning spela en underordnad roll
i jämförelse ined vissa driftmässiga fördelar, som
kunna ernås i form av enkelt och robust
utförande, frånvaro av borstar etc., har man vissa
möjligheter att lösa problem rörande
frekvensomformning med hjälp av ett flertal på samma
stomme förlagda lindningar med olika poltal,
lämpligt valda stegfaktorer etc. I vissa fall har det
visat sig lämpligt att med anlitande av dessa
hjälpmedel anordna en kommutatorlös
självdrivande frekvensomformare med släpringar,
medan man i andra fall kunnat undvika även
släpringarna och sålunda anbragt både in- och uttag
på statorn.

Vid beräkning av lindnings- och stegfaktorer
betraktar man i regel förhållanden inom en
pol-pardelning och betecknar denna som 2 n elektriska
radianer. I föreliggande fall, då lindningar med
flera poltal antas anbragta i maskinens periferi,
är det däremot lämpligare att räkna hela
omkretsen som 2 ii. Grundvågen för en viss lindning
betraktas då som en rumsöverton med
ordningstalet ^ där p är lindningens poltal. Med
utgångspunkt i detta betraktelsesätt införas följande
beteckningar, gällande för en viss lindning, varvid
för enkelhets skull behandlingen redan från
början begränsas till fastalet 3:

p = poltal,

Q = antal ledare på hela omkretsen,
n»—antal ledare per spår,
y = härvsteg,

c = antal parallella strömkretsar per fas,
E = spänningen per fas i V,

m= ordningstal hos en viss harmonisk
komponent av induktionsflödet, hänförd till hela
maskinperiferien.

5 juni 1943

E 91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free