- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
92

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Vidare definieras följande dimensionslösa
faktorer

kpm = poltalsfaklor =

sin 2 mji

’2 m ti

P’ 9

k sm = stegfaktor = sin

. my

3 p sin

kim = lindningsfaktor =

771 71

3~p

Q sin

771 71

Q

2 fi . AmTi
th v’3 3 p

vilket direkt framgår därav, att funktionen

2 . 2 nn

—= sin——
\/3 3

ar

1 för n = 6 k + 1 och 6 å- + 4
— 1 för n = 6Jt + 2 och 6k + 5
0 för n = 6 k + 3 och 6 k + 6

samt därav, att hastigheten avtar direkt med
stigande ordningstal. Formel (5) anger alltså regeln
för hastighet och riktning hos rörelsen av
kom-2 m

ponenten ^ av det flöde, som alstras av en
plusföljds magnetiseringsström med den elektriska
frekvensen ft.

Enär Ej motsvarar summan av alla emk i
lindningen 1 kan den avsedda generella formeln nu
uppskrivas direkt

77* 2 Qi Cl

Eim —

77» 1 Ql C2

7 7 7 7 7 7 T 2 . 4777 7T 77l/r"l

kplm kp2m kilm K tim Kllm kl 2m Sin "–-7— I

I K 3 3 pi fi J

Ei

2 m y
V 3 ^

n = 1

Parentesen

k pin k »ln k lin . 4 77 7T

––- Sin-—

n 3 pi

Det må här påpekas, att i det följande vissa
jämna övertoner i rummet tas med i räkningarna.
I en del elementära framställningar av
kurv-formsförhållandena hos elektriska maskiner
utelämnas på förhand alla jämna toner. Detta är
emellertid tillåtet endast om stegfaktorn är 1 för
grundtonen. I en generell behandling måste de
tas med, och i praktiken kunna de ibland med
fördel utnyttjas.

Det kan nu vara av intresse att uppställa en
fullt generell formel för den emk, som alstras i
en viss lindning av en viss rumskomponent hos
ett flöde, vilket sistnämnda dikteras av en på en
annan lindning påtryckt spänning. Antag
sålunda inom samma maskin två lindningar 1 och 2
med sina data, enligt ovan givna definitioner,
betecknade med indices 1 och 2. Lindningen 2 rör
sig relativt 1 med en hastighet i positiv riktning,
vilken för hela omkretsen motsvarar frekvensen
fr. På lindning 1 påtryckes en plusföljdsspänning
av Ej voit per fas. Beräkna den emk Eim i
lindning 2, som beror av komponenten av ordning
m i det sålunda framkallade flödet. Mättning,
re-sistans och läckreaktans försummas.

Rörelsehastigheten hos den ifrågavarande
komponenten motsvarar för hela omkretsen
frekvensen

T 2 4 m ti m f£\

LF!sin 3Pi Ti J ~

/ 2 m
h

(5)

anger genom sitt absoluta belopp den relativa
frekvensen i lindningen 2 på grund av den
ifrågavarande flödeskomponenten och genom sitt
tecken huruvida den alstrade spänningen är av
plus-eller minusföljd.

I många fall, då lindningen 1 har relativt höga
värden på ks och ki för grundvågen, kan man
med god approximation ta med endast en term

i summan, nämligen för n= ^.

a

Om båda de betraktade lindningarna ligga på
statorn eller båda på rotorn, är givetvis fr = 0.

Formel (6) kan nu läggas till grund för en
mångfald överläggningar angående
frekvensomformning med begagnande av vissa
rumsövertoner samt beträffande därmed sammanhängande
erforderligt undertryckande av andra dylika.
Även i de fall, då man ej begagnar övertoner för
den avsedda omformningen kan man med stöd
av formeln, eller rättare sagt med hjälp av de
däri ingående faktorerna kv, ks och ki, välja
sådana spår- och lindningsdata, att bästa utnyttning
av grundvågorna erhålles samtidigt som skadliga
övertoner undertryckas.

Ett numeriskt exempel illustrerar dessa
förhållanden.

Antag en maskin med tvåpolig trefaslindning i
statorn, med följande data:

[C>i = 24
|Pl = 2

n,i =40

2tz
3

7i = . (härvsteg 1—9)

Rotorn har följande två lindningar:
lindning 2, vilken är ansluten till släpringar
Q2 = 36 (n,2 = 14

71
2

Pi = 4 [72 = " (härvsteg 1 — 10)

lindning 3, vilken är kortsluten

\Qs = 36 (t7»3 = 20 (oväsentlig)
|p3 =2 |y3=7r(härvsteg 1 — 19)

Lindning 1 skall arbeta som primärlindning,
3 som motoriskt drivande rotorlindning och 2
som sekundärlindning för frekvensomformning

E 92

6 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943e/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free