- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
93

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

med utnyttjande av fältets andra rumsöverton.
En undersökning av maskinens egenskaper kan
nu bygga på de uträknade värden hos
lindnings-konstanterna kp, ks och ki, som anges i följande
tabell:

Ordnings- Lindning 1
tal

Lindning 2

Lindning 3

E22’

14-36

0,866 • 0,837 • 0,058 • 3

40-24 210,688 — 0,263 +0,035 — 0,006]

- 1,20 £1

Frekvensen på släpringarna bestämmes av for
mel (7)

~2
V3

/22:

sin-—— 2 J/i = -3/1

eftersläpningen noll blir 4 ggr statorfrekvensen.
Om man låter de båda rotorlindningarna byta
uppgift inbördes och även anordnar
statorlind-ningarna för samma eller motsatt
rotationsrikt-ning, erhållas följande sekundära frekvenser, om
statorfrekvensen är 50 p/s:

m kp ks ki kp ks ki kp ks ki

1 1 0,866 0,957 0 0,707 0,989 1 1 0,955

2 1 0,866 0,837 1 1 0,958 1 0 0,831

3 1 0 0,652 0 0,707 0,910 1 —1 0,642

4 1 —0,866 0,433 1 0 0,844 1 0 0,422

5 1 —0,866 0,205 0 —0,707 0,760 1 1 0,197

6 1 0 0 1 —1 0,667 1 0 0

Med försummande av eftersläpningen blir
fr = fi. Om de sex första termerna tas med i
nämnarens summation, erhålles ur formel (6)
för m — 2

Statorlindningarnas
rotationsriktningar

samma ................... 100 33VS

motsatta .................. 200 662/a

Rotorlindningarna:
2-poIig 2-poligt uttag

kortslutning 6-polig

6-poligt uttag kortslutning

Ei

dvs. man får ut tredubbla frekvensen med
minus-följd.

Emellertid inverkar även strömmen i lindning 3
på spänningen i 2. I föreliggande fall är dock
denna inverkan mycket obetydlig, enär ks — 0
för lindning 3 vid m = 2, varför inverkan kan
lämnas helt ur räkningen.

Med utnyttjande av andra rumsövertonen har
man sålunda erhållit en kommutatorlös
självdrivande frekvensomformare med
frekvensomsättningen 3:1. Belastningsförmågan blir dock i
regel starkt begränsad, eftersom den normala
balansen mellan primära och sekundära
amperevarvtal inom maskinen ej gäller vid användande
av övertoner. Då det emellertid här endast kan
vara fråga om små enheter, ligger det nära till
hands att kompensera sekundärt med
kondensatorer, varvid belastningsförmågan kan bli ganska
god, i det att spänningsomsättningen i relation
till lindningsomsättningen är gynnsam och
resi-stansen sålunda blir låg.

Bland metoder för frekvensomformning utan
anlitande av övertoner må nämnas en anordning
med två stator- och två rotorlindningar, varvid
de båda förstnämnda matas parallellt från nätet,
medan den ena rotorlindningen är kortsluten och
den andra tjänstgör som sekundärlindning med
släpringar. Antag exempelvis en stator med en
tvåpolig och en sexpolig lindning i samma spår,
varvid rotationsriktningarna äro motsatta. Botorn
har en kortsluten tvåpolig lindning och en till
släpringar ansluten sexpolig lindning. Det är lätt
att visa, att i detta fall den uttagna frekvensen vid

Även vid den principiella anordning, som
representeras av detta exempel, bör man genom
lämpligt val av spårtal och härvsteg skaffa sig
bästa möjliga utnyttning av de grundvågor, med
vilka man systematiskt arbetar, och samtidigt
eliminera skadlig inverkan av övertoner. Detta
sker med hjälp av de tidigare givna uttrycken.
Av utrymmesskäl genomföres här ej någon
diskussion av tillvägagångssättet.

Den senast beskrivna anordningen medger i
regel högre belastningsförmåga än vid det tidigare
fallet enligt övertonsprincip, men samtidigt blir
utnyttningen av lindningsutrymmet sämre. I båda
fallen erfordras släpringar. Vill man slippa
sådana kan man konstruera en omformare med
såväl in- som uttag på statorn, dock med en
ytterligare uppoffring av utnyttning av
lindningsutrymmet. Som exempel må följande nämnas:

Stator och rotor ha vardera tre lindningar,
representerande tre olika poltal. Av statorns
lindningar är den ena, betecknad som 1,
primärlindning, en annan (2) sekundärlindning och den
tredje (3) kortsluten. En av rotorlindningarna (4)
har samma poltal som 1, en annan (5) samma
som 2 och den tredje (6) samma som 3. Samtliga
rotorlindningar äro sinsemellan parallellkopplade.
Inför beteckningarna:

/i = frekvensen i p/s hos 1, dvs.
intagsfrekvensen,

f2 — uttagsfrekvensen hos 2,
Pi — poltalet hos 1 och i,
Pi — poltalet hos 2 och 5,
p3 = poltalet hos 3 och 6,
k5 — en faktor, som är 1 eller — 1, allt efter
som relativa kopplingsriktningen hos <4
och 5 är lika eller motsatt,
ka = d:o för A och 6,
n = rotorns varvtal i r/m.

För det fall, då frekvensen i den kortslutna
lindningen 3 är noll, härledas lätt följande
samband

, ke pi — pä

/2= . ––––– fi

k 6 pi — P3

120 Ä6

n =

kc, pi — p-i

h

(8)

(9)

5 juni 1943

E 93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free