- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 2.
Sprängskada.
För att
avleda vatten
frän
översvämmade

__åkrar hade

man sprängt

en gammal vägkropp, i vilken en rikskabel låg. Trots att
dynamitpatronen placerats under kabelrännan hade kabeln
ej avslitits men tillplattats så, att kontakter uppstått
mellan ledarna. Snabbt ingripande förhindrade fukts
inträngande i kabeln, varigenom långvarigt trafikavbrott undgicks.

Fig. 4.
Normalt åskfel.
Blymanteln
år tät.
Observera smältningen i
blymantelns inneryta, den
brända
bindan och de
sotade
ledarna.

Fel genom åverkan

En telefonkabel kan naturligtvis skadas genom
många slags åverkan. Vid vägarbeten, täckdikning
och andra liknande arbeten kunna korpar eller
spett drivas igenom kablarna. På så sätt
uppkomma de flesta felen i denna grupp. Enstaka fel
på grund av frysning (fig. 1), sprängning (fig. 2)
och gevärsskott genom luftkablar ha även
inträffat. Skador genom smådjur, såsom gnagare eller
insekter, äro däremot mycket sällsynta här i
landet. Nyligen har dock ett fall av skadegörelse
genom en insektslarv inträffat, se fig. 3.

Åskfel

Åskfelen äro här i landet till stort besvär för
telefonkablar i jorden. I runt tal hälften av alla
fel på rikskabelnätet bero på åska.
Jordledningsförmågan i Sverige är nämligen ovanligt låg, om
man bortser från de sydligaste delarna av landet,
där också åskfelen äro mycket sällsynta.

Svårare trafikrubbningar bruka emellertid
sällan uppstå på grund av åska, som i allmänhet
endast ger upphov till kontakter och
jordslutningar på enstaka trådar eller smälter några trå-

dar, så att dessa avbrytas. Man skulle tro, att
även blymanteln skadas i samband härmed. Det
hör emellertid till sällsyntheterna, att
genomgående hål smältas i manteln. I regel inträffa
endast ytliga smältningar på blymantelns insida.

Fig. 4 visar en typisk bild från ett åskfel, tagen
strax efter upphuggningen av blymanteln vid
felstället. En jämförelse med den kraftiga
skarvarnäve, som håller i plåten, visar hur liten öppning,
som behövt göras. Sådana fel måste naturligtvis
mätas in med stor precision, då intet synes av
felet utanpå manteln.

När det någon gång händer, att åskan smälter
hål i blymanteln, behöver detta inte ske på samma
ställe, där kabelledarna skadats. Mantelskadan
kan därför komma fram först senare, när fukt
inträngt och i mer eller mindre hög grad
förstört isolationen, fig. 5.

Fel genom elektrolys och frätning

Många av våra rikskablar ha nu legat länge
i jorden. Nätet började utbyggas redan under
den första hälften av 1920-talet och det är
därför helt naturligt, att frätningar genom
läckströmmar börja göra sig gällande.
Strömmarna härröra huvudsakligen från
likströmsanläggningar, t.ex. spårvägsnät, men även frätningar
från starkströmsanläggningar för växelström ha
förekommit. I senare fallet kan man räkna med
likriktande skikt i de frätande strömmarnas
banor. Detta har bl.a. framgått av undersökningar på

Fig. 3. Larv av trädbitare, Spondylis buprestoides (ca 2 ggr
förstoring), och dess verk (Foto: Thielers.)

E 96

Fig. 5. Hål av åska, sett från
mantelns insida.

6 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free