- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 13 visar en enkel metod att vid
summamätningar på telefonkablar minska störningarnas
inflytande. Den kan med vissa modifikationer
användas även vid förhållande- och
skillnadsmätningar. Metoden baserar sig på antagandet, att
störspänningarna på två närbelägna par i en
telefonkabel äro lika. Så är naturligtvis oftast fallet.

För mätningen gälla följande formler:

L 0 = 05 v,- «; ?

För att Vx = Vy, skall = .

sZà x ^—y

II. Q= oo; VX = E

För att Vx = Vy, skall

a + b _ t

2x "t" R 2y

/7P?

___v

2x+R+a-\-b, y 2y + r’

vilket upp-

fylles med " = y enl. ovan, då bryggan är
ba-lanserad, ty då erhålles av ~= ^ r.= ^ •

li b 2,x~†~ ti 2,x

Formlerna visa, att teoretiskt fullständig
störningsfrihet kan erhållas under hela mätförloppet,
om motståndet i batterikretsen är försumbart (I).
Har batteriet mycket stort motstånd, kunna
störningarna endast elimineras vid balans i bryggan
(II). Det sistnämnda gäller även för godtyckliga
motstånd hos strömkällan, ehuru beviset härför
ej utförts. Vid avstörda summamätningar skall i
samtliga fall det i serie med galvanometern
inlänkade motståndet vara lika stort som det vid
dettas ena ändpunkt anslutna rationsmotståndet,
om båda de till bryggan kopplade paren ha
samma motstånd.

Med störningar ha hittills närmast avsetts
sådana på grund av induktion eller influens. Låter
man galvanometer och batteri byta plats vid
förhållande- och skillnadsmätningar, minskas dessa
störningar avsevärt. I stället inverka de i regel
olika och varierande jordpotentialerna i felet och
vid mätpunkten så störande, att man sällan vinner
något med denna koppling.

Lokalisering av ordinära avbrottsfel

Liksom proportionaliteten mellan trådlängd
och motstånd möjliggör inmätning av de flesta
avledningsfel, utnyttjas vid avbrottsfel den
jämna fördelningen av vissa kapacitanser i
telefonkablarna. Uppstå ordinära trådavbrott på
parkablar, mätas sålunda kapaciteter mellan
trådarna i felaktiga par. I duplexkablar är kapaciteten
mellan en tråd och de tre övriga i en fyrskruv
samt jord särskilt jämn, och av fig. 14 framgår,
hur man använder detta vid den primära inmät
ningen av ett ordinärt trådavbrott på en sådan
kabel.

En felfri tråd uppladdas i förhållande till de
övriga i skruven och jord, varefter den urladdas

x - -

Fig. 14. Metod vid avbrottsfel.

genom en galvanometer. Förfaringssättet
upprepas med en felaktig tråd i skruven utan ändring
av batterispänningen. Om ej alltför stora utslag
väljas, och om dessa genom lämpliga
shuntinställ-ningar göras så lika som möjligt, bli de erhållna
mätvärdena proportionella mot
trådkapaciteter-na, dvs. med tillräcklig noggrannhet även mot
trådlängderna. Enär den felfria trådens längd är
känd. kan sedan avståndet till felet uträknas.

Mätnoggrannheten är vanligen bättre än 1/2 %,
om en serie värden tas upp, och före den slutliga
inmätningen bruka därför endast två skarvar
behöva öppnas. Inverkan av kapaciteten i
pupinpunkterna är försumbar, då den per spolgrupp
endast motsvarar några tiotal meters trådlängd.

Slutlig inmätning av ordinära avbrott sker på
analogt sätt, ehuru kapaciteterna hos en felfri och
en felaktig tråd då direkt uppmätas med de
växelströmsbryggor, som normalt användas för
kablarnas kapacitetsbalansering. Mätfelen understiga
i allmänhet en halv meter eller cirka 1/4 % av en
normal skarvlängd.

Mätmetoder för katastroffel

Ett katastroffel innebär, att alla kabelns trådar
skadats svårt i något avseende, t.ex. i isolation
eller ledningssammanhang. Ursprungligen ansågs
den primära inmätningen av dylika fel så svår,
att i Tyskland vissa av de första kablarna under
den yttre blymanteln försågos med ett extra
blyhöl je kring några trådar i kärnan. Härigenom
säkrades i de flesta fallen tillgång till felfria
mät-ledare. Det förekommer också nu, att vissa trådar
i sjökablar av samma orsak överdras med ett mot
fukt skyddande lack. Många av metoderna för
inmätning av katastroffel ha för övrigt först
framkommit under senare år.

Metoder för primär inmätning

Katastroffel av svår mekanisk åverkan kunna i
allmänhet bekvämt lokaliseras på grund av den
mängd metalliska kontakter, vilka i så fall bruka
uppstå mellan ledarna. Man behöver blott från
kabelns båda ändpunkter mäta summamotstån-

3 april 1943

E 101

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free