- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I

Teknisk Tidskrift

Omkastaren i bortre ändpunkten kan
manövreras av vem som helst, den kan eventuellt
ersättas med ett lämpligt relä, och likväl inbesparar
den en galvanometer, som skulle visa strömmen
noll vid bryggjämvikt.

Då balans uppnåtts, gäller sambandet R^a =
= Xj(X + R2), varur figurens uttryck för X
erhålles. Därvid förutsättes, att R2 anslutes till den
bransch, som har det högsta
isolationsmotståndet. För övrigt inställer man i regel /?x vid
avbrott och R2 vid kortslutning i bortre ändpunkten.
Genom successiv approximering utsökes så ett
samhörande värdepar. En trappstegsformad
kurva mellan två varandra skärande, räta linjer
symboliserar grafiskt tillvägagångssättet, ehuru man
i det praktiska fallet når konvergenspunkten
snabbare genom någon överkompensering —
djupare och högre trappsteg. Nöjaktig
mätnoggrannhet kan erhållas vid felmotstånd från ca
femhundra ohm till några hundra kiloohm. En
felkalkyl över metoden ställer sig tämligen
besvärlig. Här må blott nämnas, att om exempelvis de
båda grenarnas avledningsmotstånd äro nära lika,
fordrar balanseringen av bryggan ett stort antal
inställningar.

Vid de flesta katastroffelen kan någon av de
nu anförda metoderna tillämpas, ty
ledningssammanhanget är sällan helt avbrutet. Det är dock
tänkbart, att en telefonkabel avsågas och
avledning uppstår i felstället, så att en första
lokalisering med ballistiska kapacitetsmätningar ej kan
ske. Då återstå endast impedansmätningar. Dylika
kunna i princip användas för lokalisering av alla
fel, som vålla så stor elektrisk diskontinuitet, att
tydliga variationer med frekvensen uppstå i de
skadade ledningarnas impedanser. Detta gäller
t.o.m., då flera sådana fel förekomma samtidigt.

Impedansmätningar äro relativt komplicerade
och kunna i allmänhet endast utpeka felaktig
pupinsektion. De ersättas därför helst av andra
metoder. Mätningar för hand med impedansbryggor
äro dessutom tidsödande och fordra vana och god
hörsel hos mätpersonalen. Därför upptas om
möjligt impedanskurvor med helautomatiska
nivåskrivare. Så är ofta fallet, då impedansmätningar
erfordras för inmätning av fel på rikskabelnätet.
Visserligen ha endast ett fåtal av dettas överdrags-

Fig. 18. Fjärrmätning med nivåskrivare.

Fig. 19. Med nivåskrivare upptaget diagram.

stationer utrustats med nivåskrivare, men dessa
möjliggöra även fjärrmätningar,såsomfig. 18visar.

Via ena överföringsledningen påtryckes ett
felaktigt kabelpar frekvensspektrum från
nivåskrivarens svävningsoscillator genom ett högt
motstånd, som gör strömmen i paret oberoende av
karakteristikvariationerna. Spänningen över paret
varierar då i takt med det absoluta beloppet av
den felaktiga ledningens karakteristik. Med en
förstärkare, som har högohmig ingång, tas
spänningen ut. Den sändes tillbaka via den andra
överföringsledningen till mätstationens skrivande
instrument, som registrerar variationerna.

Kurvan, fig. 19, visar de i Stockholm uppmätta
reflexionerna från ett avbrott i Ystad på ett
kabelpar mellan Ystad och Malmö. En ledig
fyrtrådsförbindelse mellan Stockholm och Malmö
tjänstgjorde som överföringsledning. Längden hos
mellan fel och mätställe inlänkad kabel är alltså
i runt tal 700 km.

Metoder för slutlig inmätning

Den slutliga inmätningen av ett katastroffel
erbjuder i allmänhet inga svårigheter. Om
ledningssammanhanget ej fullständigt förstörts,
kunna tjärtrådsmetod eller mätning med
transportabla motståndsbryggor användas, ty felfria
hjälpledare anordnas lätt utefter mätsträckan.
Oavsett om vid totalfel kabeln belt avslitits eller
ej, kan emellertid slutgiltig lägesbestämning ske
enklare och snabbare, om blott motståndet i
felstället är lågt.

Endast en skarv i närheten av felet behöver
öppnas. I denna anslutes hackad summerton
mellan ett ledarknippe och blymanteln. Då uppstår
ett magnetiskt fält kring kabeln, vilket upphör
eller avsevärt försvagas bortom felstället. Med
hjälp av en kabelsökare utlyssnar man därför på
marken ovanför kabeln, var den hackade tonen
försvinner, och kan så bestämma felets läge.
Kabelsökaren består av en sökarspole, som över en
förstärkare är ansluten till en hörtelefon. Den har
fått sitt namn därav, att den ursprungligen
konstruerats för uppletning av kablar, vilkas läge i
marken av en eller annan anledning ej är exakt

5 juni 1943

E 103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free