- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
105

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 22. Dvärgbolometer (t.v. med,
t.h. utan kåpa).

så, att all luft strömmar i riktning mot felet. Vid
inblåsningspunkterna finnas känsliga
manometrar och gemensamt kalibrerade instrument för
uppmätning av strömningshastigheterna. Om nu
trycken Paoch Pß inställas så, att
strömningshastigheterna bli desamma från båda håll, äro
strömningsmotstånden mellan
intryckningspunk-ter och felställe proportionella mot trycken. På
grund av kablarnas homogena uppbyggnad råder
emellertid proportionalitet mellan
strömningsmotstånd och kabellängd med smärre avvikelser,
orsakade av på mätsträckan förekommande
skarvar. Vi få alltså för avståndet till felet formeln

Försök ha visat, att även mycket obetydliga
mantelskador kunna lokaliseras till ca 1 % av
mätlängden med denna metod.

Undersökningar

vid elektrolys på telefonkablar

Den i allmänhet relativt låga och heterogena
jordledningsförmågan i Sverige medför icke blott

Fig. 23. Ljusvisaregalvanometer (locket avtaget).

3 april 1943

hög åskfelsfrekvens utan möjliggör även
uppkomsten av mycket egenartade elektrolysfall på
kabelanläggningarna. Det har sålunda visat sig,
att omfattande frätskador kunnat vållas av
läckströmmar från ett spårvägsnät, trots att
avståndet mellan detta och felplatserna uppgått till 20
à 30 km.

För att åtgärder skola kunna vidtas mot sådan
skadegörelse, måste de farliga strömmarnas
banor utrönas. Detta kan nödvändiggöra
omfattande mätningar, bl.a. av strömmarna i den utsatta
telefonkabelns blymantel och spänningarna
mellan denna och jord.

Kännedom om mantelströmmarna är i
allmänhet särskilt värdefull. De mätas med känsliga
voltmetrar, som anslutas mellan närbelägna
punkter på kabelmanteln. Strömförloppen kunna vara
mycket komplicerade och svårtydda. I vissa fall
måste därför mätningar ske, sedan kända
belastningar av de störande starkströmsanläggningarna
anordnats.

Vid elektrolysundersökningar måste ett mycket
stort antal mätvärden upptagas. Det har därför
länge ansetts önskvärt att utföra mätningarna
med registrerande instrument. Sådana instrument
måste innehålla förstärkare, då registreringen
kräver avsevärt högre effekt än mätobjekten
kunna lämna. Vanliga rörförstärkare äro emellertid
av flera skäl icke så lämpliga. I stället har nyligen
ett mindre antal bolometerskrivare inköpts för
ändamålet. Dessa bestå av ordinära skrivare och
små värmeelektriska förstärkare, bolometrar. En
sådan bolometer, fig. 22, innehåller en
riktkraft-lös galvanometer, vars visare icke pekar mot
någon skala utan utformats till en tunn skiva. Den
luftström, som från en liten fläkt framdrives
genom några springor i en platta under visaren,
ökas eller minskas, då visaren ändrar läge.
Ovanför visaren finnas några bryggkopplade
trådspiraler, vilka anslutas till en yttre strömkälla.

E 105

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free