Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. RCA:s "flutter indicator".
kvensen ändras, vilken gör att känsligheten för
svajning stiger enormt. I stället för en
uppfatt-barhetsgräns av ca 0,2 % svajning vid lyssnande
i hörtelefoner på en ton av 2- à 3 000 p/s, kan vid
samma ton en svajning av 0,005 % upptäckas i
t.ex. en vanlig biograflokal. Kurvorna i fig. 5 ha
getts av Albersheim och Mac Kenzie12.
Emellertid är det så lyckligt, att de
ljudapparater, som skola användas, ej behöva hålla sin
hastighet konstant med denna noggrannhet. I
musiken förekomma nämligen aldrig toner av så
hög frekvenskonstans. Man kan därför mycket väl
nöja sig nied de värden, som erhållits genom
mätning med hörtelefon direkt på örat.
Fig. 6 visar olika förslag till standard för
tilllåten svajning hos ljudfilmsapparater. De tre
första kurvorna visa Electrical Research Products
Inc. år 1935 uppsatta fordringar, varav kurva 1
gäller för den totala återgivningen. Kurva 4 visar
Academy of Motion Picture Arts and Sciences
standardförslag av år 1938. Man har här valt en
total svajning av 0,15 % över hela området, en
fordran, som kan innehållas av bättre
ljudåtergivningsapparater.
Mätningen av hastighetsvariationer, vilkas
belopp kunna mätas i tusendelar av den konstanta
hastigheten, bereder stora svårigheter. Till att
börja med använde man stroboskopiska meto-
Fig. 9. Frekvensdiskriminator med enkelt filter.
der. Man betraktar en på ljudapparaten fästad
stroboskopskiva med ljuset från en blinkande
glimlampa. Blinkningsfrekvensen väljes så, att en
stillastående bild erhålles. Är lampans
blinkningsfrekvens konstant, kunna hastighetsändringar hos
skivan upptäckas, om de äro långsamma. Hastiga
svajningar resultera endast i ett utsuddande av
den stroboskopiska bildens kanter, vilka ofta
redan förut äro suddiga på grund av
ljusimpulsernas längd.
En annan metod är att avspela en ton från
ljudbäraren och tillföra denna till ena plattparet
i en katodstråleoscillograf samtidigt som en
konstant frekvens av samma värde tillföres det andra
plattparet. Man erhåller då på oscillografen en
cirkel eller ellips, och kan genom dennas
förändring konstatera långsamma frekvensändringar.
Hastiga frekvensändringar, som t.ex. endast ge
en deformation av ellipsen, kunna däremot ej
med säkerhet fastställas.
För att få reda på de högre
svajningsfrekvenserna måste andra metoder användas. En av dessa
är bryggmetoden, fig. 7. Den avspelade tonen
tillföres en brygga, vars ena gren innehåller en
serie-resonanskrets. Sedan bryggan inställts så, att
intet utslag erhålles för den inkommande
frekvensen på det i bryggan inkopplade
likriktarinstru-mentet, inställes den inkommande tonen på ett
förutbestämt värde. Uppträda nu
frekvensändringar komma dessa att ge upphov till
sidofrekvenser, för vilka bryggan ej är nollställd. Dessa
inkomma i likriktarinstrumentet och ge upphov
till ett utslag, vilket utgör ett direkt mått på den
avspelade tonens svajning. Instrumentet kan
direkt graderas i total svajning och ger en enkel
metod att uppskatta svajningens storlek samt
konstatera förbättringar å apparatur vid t.ex.
servicearbete. Fig. 8 visar ett utförande av en sådan
svajningsbrygga.
För noggrannare mätningar är bryggmetoden
ej tillfredsställande. Man önskar icke endast få
svajningens totalbelopp utan vill även ha den
upp-delad i sina olika frekvenskomponenter, så att
man kan återfinna de mekaniska element i ljud-
Fig. 10. Frekvensdiskriminator med dubbelt filter och
push-pullkoppling för elimination av amplitudmodulation.
E 112
3 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
