- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
114

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 15. Kopplingsschema för Aga-Baltics svajningsmätare
med fasdiskriminator.

liga 5 000 p/s tonen. Den filtrerade
skillnadsfrekvensen får passera den förut beskrivna
anordningen med två filter samt förstärkes och
likriktas. Efter eliminering av
amplitudmodula-tionen i en push-pullanordning föras
svajningsfrekvenserna till en ny sats filter, i vilken de olika
komponenterna av svajningen kunna utfiltreras
och registreras. Genom att koppla in en dämpsats
i stället för frekvensdiskriminatorn kan
amplitud-modulationen konstateras hos den inkommande
tonen.

Fig. 12 visar apparatens utseende och fig. 13 ett
diagram, som erhållits med denna apparat.
Diagrammet är upptaget med film på en vanlig
tontillsats för ljudfilm. Vi se hur svajningen
registrerats för varje frekvensområde från 2,5 upp till
200 p/s samt till slut den totala svajningen, vilken
belöper sig till ca 0,3 %. Till apparaten kan även
kopplas en oscillograf, som direkt registrerar
momentanvärdet av frekvensen.

Den beskrivna apparaten är mycket dyrbar och
invecklad, varför vi sökt att finna en enklare
metod för svajningsmätning och registrering av
frekvensavvikelserna. I den av C-E Granqvist
uppfunna fasdiskriminatorn har man ett enkelt
medel att omvandla frekvensvariationer till
ampli-tudvariationer utan att den ursprungliga
ampli-tudmoduleringen inverkar störande. Fig. 14 visar
den principiella uppbyggnaden hos en dylik
anordning. Den frekvens, som skall mätas, tillföres
ett begränsarrör, vilket håller amplituden över en
i rörets anodkrets inkopplad svängningskrets
konstant vid icke alltför stora amplitud- och fre-

Fig. 17. Oscillograf för svajningsmätare.

kvensändringar. Till denna svängningskrets
kopplas induktivt en annan svängningskrets, avstämd
till samma frekvens, vars spole har ett mittuttag
anslutet till någon punkt i primärkretsen.
Härigenom erhålles, som på vektordiagrammet visas,
en addition av spänningen V’ med spänningarna
+ v" och — V".

De så erhållna spänningarna likriktas i var sin
diod. Differensen mellan de erhållna
likspänningarna utgör den sökta mätstorheten AV. Då
dis-kriminatorn är avstämd till inkommande frekvens
ligga spänningarna + V" och — V" i 90° vinkel
mot V’, varigenom AV blir noll. Avviker den
inkommande frekvensen obetydligt från
resonansfrekvensen erhålla spänningarna V" en viss
fasförskjutning, och en viss likspänning AV
erhålles från anordningen. Huru denna spänning
varierar framgår av de i figuren angivna kurvorna.

Det finns en viss gynnsammaste
dimensionering vid vilken storheten y är lika med 2. Fig. 15
visar principschema för den med hjälp av
frekvensdiskriminatorn uppbyggda mätapparaten.
Första förstärkarröret tjänar endast till att
förstärka den inkommande signalen till lämplig nivå
för andra röret, som är begränsarrör. Lämplig
amplitud inställes genom att koppla omkopplaren
O i andra rörets anodkrets på kalibrering,
varigenom signalen direkt kommer in på
likriktar-instrumentet, fig. 16.

Fig. 16. Aga-Baltics svajningsmätare. Fig. 18. Kalibreringsdiagram för svajningsmätare.

E 114 3 juli 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free