Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 19. Amplitiidändringens in
verkan på svajningsdiagram
met.
Med omkopplaren ställd till mätning inkommer
spänningen på fasdiskriminatorn och efter
passagen genom denna sker likriktning och
förstärkning i en push-pullkopplad likströmsförstärkare.
Utgången i denna förstärkare kan kopplas till en
oscillograf för direkt registrering av
frekvensavvikelsen samtidigt som frekvensavvikelsens
momentanvärde för långsamma variationer kan
avläsas å en galvanometer och svajningens totala
effektivvärde avläses på likriktareinstrumentet.
Till apparaten hör en oscillograf med kasett för
fotografiskt registreringspapper, fig. 17.
Vid apparatens användning förfares på följande
sätt (jfr fig. 16). Den inkommande tonen, ca
5 000 p/s, lägst 0,3 V, inkopplas till apparatens
ingångsklämmor. Med amplitudratten inställes
den inkommande spänningens belopp till ett
värde, som markeras med ett märke på
likriktar-instrumentet, varvid omkopplaren ställes på
kalibrering. Härefter inställes likströmsförstärkaren
till balans genom en ratt. Sedan omkopplaren
kopplats på första mätområdet, avseende fullt
utslag för 5 % total svajning, grovinställes
frekvensen tills nollinstrumentet pendlar omkring
noll-värdet. Denna grovreglering manövrerar
kondensatorer i diskriminatorns båda avstämda kretsar.
Till sist fininställes diskriminatorn med en
kondensator, som endast arbetar på diskriminatorns
sekundärkrets. Då frekvensinställningen är rätt,
pendlar nollinstrumentet omkring noll och
lik-riktarinstrumentet har ett minimiutslag, som
direkt visar den totala svajningen. Är apparaten
nu med utgångsklämmorna inkopplad till
oscillografen, har man endast att sätta i gång denna
för registrering av de momentana
frekvens-ändringarna. Med två knappar kan
diskriminatorns sekundärkrets sidostämmas med 1 % och
0,2 % för kalibrering av oscillogrammen. Dylika
oscillogram visas på fig. 20—22.
Fig. 18 är upptagen med en god tongenerator
och frekvensändringarna på 1 % ha utförts
ögonblickligt. Den nedre delen av figuren visar en
långsam frekvensändring, utförd genom vridning
av tongeneratorns inställningsratt. Fig. 19 visar
en registrering av ton från en sämre tongenerator.
Man kan iaktta en tydlig 50 p/s frekvensmodu-
Fig. 20. Svajning hos några vanliga grammofonverk.
lering med ett belopp av ca 0,015 %. Vid
registreringen ha amplitudändringarna + 6 dB och
— 8 dB utförts för att visa registreringens
okänslighet för amplitudmodulation.
Fig. 20 visar registrering av svajningen hos
vanliga grammofonverk. I diagrammen är avståndet
mellan varje tidslinje 0,02 s. Kalibreringsryckar
på 1 % synas i diagrammen. Man kan tydligt
iaktta grammofonskivans dåliga centrering genom
frekvensvariation för varje varv. Dessutom finnas
ryckar på grund av ojämnheten i det snäckdrev,
som kopplar motorn till skivtallrikens axel. De
allra högsta svajningsfrekvenserna komma från
100 p/s vibrationer på grund av nätfrekvensen.
Fig. 21. Svajning hos kommersiella grammofonverk.
3 april 1943
E 115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
