- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
117

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

triska metoden att påverka joner och partiklar. Cottrell
upprepade Lodges försök och blev övertygad om, att
metoden mycket väl skulle kunna utnyttjas för tekniskt
funktionsdugliga anläggningar, särskilt som det nu fanns helt
andra hjälpmedel att tillgå än vad Lodge hade haft till
sitt förfogande. Dr Cottrell använde
högspänningstrans-formatorn och den just uppfunna mekaniska
högspän-ningslikriktaren. Laboratorieförsöken 1906 fortsattes med
en experimentanläggning, och denna i sin tur år 1908 av
en fullt driftmässig anläggning för utfällning av
svavelsyradimma. Metoden började härefter anlitas för olika
problem inom cementindustrien, vid smältverk osv.

Efter hand uppstodo även i andra länder företag för
exploatering av Cottrells metoder. De viktigaste äro i
Amerika Research Corporation och Western
Precipita-tion Co, i Tyskland Siemens-Lurgi-Cottrell, i England
Lodge-Cottrell, i Frankrike Spig och i Schweiz Elex. Inom
Asea utfördes de första förundersökningarna år 1918 av
K E Eriksson vid laboratoriet i Västerås. Försöken
åter-upptogos sedermera i högspänningslaboratoriet i Ludvika
år 1933.

En nutida elektrofilteranläggning består av
högspänningsmaskineri och filter, fig. 1. Genom
reglertransformatorn A erhåller
högspännings-transformatorn B spänning från nätet. Den
erhållna högspända växelströmmen likriktas i en
mekanisk högspänningslikriktare C, och den
högspända likströmmen tillföres filtret, fig. 2.

Detta består av två elektrodsystem, mellan
vilka den partikelbemängda gasen får passera.
Emissionselektroderna väljas med liten
krökningsradie, t.ex. fina trådar, och
utfällningselek-troderna med stor krökningsradie, t.ex. rör eller
plana plåtar. Trådarna ges hög spänning och
negativ polaritet, och rören eller plåtarna förbindas
med den positiva ledningen och jordas.

Om spänningen på emissionselektroderna är
tillräckligt hög, erhålles korona omkring varje
tråd, dvs. på grund av spänningsgradientens
storlek äger stötjonisering rum i gasskiktet intill
trådens yta. Härvid bildas i gasen positiva och
negativa joner samt fria elektroner. På grund av
det mellan tråd och rör eller plåt existerande
fältet vandra de positiva jonerna in mot den
negativa elektroden och de negativa jonerna samt
elektronerna vandra ut mot den positiva
elektroden. Härvid förena sig en stor del av elektronerna
med gasens molekyler och bilda negativa joner.
Rymdladdningen, som härigenom uppkommer,
förhindrar strömrusning och orsakar ett stabilt
förlopp.

Partiklar, som införas i fältet, komma relativt
snabbt att ta upp negativ laddning och att av
fältet drivas ut mot den positiva utfällningselektro-

Fig. 2. Principskiss för
elektrofilter (A) samt
tvärsektioner genom del av
rörfilter (B) och planfilter

(C).

den. Vid utfällningselektroden avge partiklarna
sin laddning, sammansluta sig med andra
partiklar till större enheter och bortföras genom
av-skakning eller avrinning från elektroden.

Högspänningsmaskineriet

Högspänningsmaskineriet består endast av fyra
separata delar: instrumentskåp,
högspännings-transformator, mekanisk högspänningslikriktare
och milliamperemeter. Instrumentskåpet upptar
instrument, brytare och polaritetsomkastare för
lågspänningssidan samt seriemotståndet och
reglertransformatorn.

Reglertransformatorn har rörlig spole och är
oljelös. Den är därför speciellt lämplig för
elektrofilter, då kostnaden för olja, tank och
genomföringar bortfaller. Högspänningstransformatorn
är av vanlig oljeisolerad typ.

Den mekaniska högspänningslikriktaren, fig. 3,
består av en helt normal reaktionsmotor med
förlängd axeltapp. Kommuteringstidens längd
bestämmes av längden på skivans metallsegment
och av längden på gnistelektroden.
Kommute-ringsläget på sinuskurvan kan under drift
förändras genom vridning av motorns isolatorfläns.
Andra firmor använda i stället en reaktionsmotor

Fig. 3. Mekanisk [-högspänningslikriktare.-]
{+högspänningslikrik-
tare.+}

a b

Fig. 1. Principdiagram för elektrofilter.

3 april 1943

E 117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free