- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
121

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Utclrivningskraften på partikeln är
proportionell mot partikelns laddning samt fältstyrkan.
På grund av friktionen med gasen kommer, enligt
Stokes lag, partikeln med en viss begränsad
vandringshastighet att röra sig mot
utfällningselektroden.

En annan utdrivande effekt är gradientkraften,
fig. 13. Den beror därpå, att varje partikel, som
har högre dielektricitetskonstant än bärgasen,
tenderar att flytta sig till den mest intensiva delen
av det inhomogena fältet. Den verkar således på
såväl laddade som oladdade partiklar, och då den
är riktad in mot emissionselektroden, utgör den
en bromseffekt. Starkt inhomogent är emellertid
fältet endast inom några få millimeters omkrets
från tråden. I övriga delen är fältet mera
homogent och gradientkraften utan verklig betydelse.

En tredje, ur utfällningssynpunkt mycket
omdiskuterad kraft är jonvinden, fig. 14. De
negativa gasjonerna röra sig mot
utfällningselektroden med ganska betydande hastigheter av
storleksordningen 10—50 m/s eller mera, såsom
framgår av följande tabell över negativa joners
hastighet i ett elektriskt fält av 3 kV/cm:

jonhastighet
Sas m/s

svaveldioxid ................................12

vattenånga ..................................22

ammoniak ..................................24

koldioxid ....................................31

koloxid ........................................34

syrgas ..........................................54

kvävgas ......................................56

luft ..............................................66

vätgas ..........................................247

Somliga anse, att jonvinden för med sig
partiklarna till utfällningselektrodens närhet. Där
skulle de små gasmolekylerna lätt kunna ändra
riktning, medan de tyngre partiklarna av sin
tröghet skulle fortsätta rakt fram och av sin
laddning och fältstyrkan kvarhållas vid
utfällningselektroden. Coulombeffekten skulle således
komma in som en andrahandseffekt. Andra fackmän
ha med såväl teoretiska utredningar som med
praktiska prov ansett sig kunna bevisa, att
jonvinden har denna utdrivningsfunktion endast vid
onormalt stora partiklar. I övrigt skulle den

Fig. Ii. Gasströmning,
orsakad av jonvinden.

Fig. 15. Jonvind-filter.

Fig. 12. Utdrivningskraft.

Fig. 13. Gradientkraft.

endast ha en omrörande effekt på
gas-partikelblandningen, vilken i och för sig ävenledes är
nyttig.

Att jonvinden har en stark blåsverkan är ett
faktum. Vid Asea har man gjort ett
experimentfilter, där jonvinden utnyttjats för att driva fram
gasen i filtret, fig. 15. Med lämplig utformning av
elektroderna erhölls homogent och inhomogent
fält på sådant sätt att filtret självt tack vare
jonvinden tog in gasen, laddade partiklarna och
fällde ut dem.

Oavsett vilket förlopp, som har den största
betydelsen, kvarstår som ett faktum, att
partiklarna på ett effektivt sätt av den tillförda
elektriska energien drivas ut till utfällningselektroden.
Om partikeln är ledande, avger den snabbt sin
negativa laddning, antar i stället en positiv
laddning och stötes bort från utfällningselektroden.
Om partikeln är en god isolator, avger den ej sin
laddning utan kvarhålles vid
utfällningselektrodens yta. I verkligheten gäller för de flesta slag
av partiklar eller åtminstone partikelsamlingar,
att en viss avledningsförmåga förefinnes. En god
relativ fuktighet av exempelvis 80 % i bärgasen
kan ge god laddningsavledning från partiklar av
isolerande material. Risken för återbortstötning
från utfällningselektroden minskas på grund av
de mellan partiklarna uppträdande
adhesions-krafterna. Dessa äro speciellt starka för de minsta
partiklarna. Det är dock alltid av stor betydelse
för god filterfunktion att det utfällda stoftet kan
på ett effektivt sätt föras bort från
utfällnings-elektroderna.

3 april 1943

E 121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free