- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
128

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Statsinspektör Berggren angav som praktiska värden
på uppfattningen av olika strömstyrkor, att 1 mA är
märkbar, 1—3 mA kännbar, 3—10 mA obehaglig, 10—50
mA farlig och > 50 mA dödande.

Motståndet i en människokropp, när personen står på
ett cementgolv och berör spänningsförande del i taket,
liar uppmätts till i genomsnitt 4 400 ohm. Risken vid 220
V har beräknats vara sju gånger större än vid 127,
uppmätt som antal olycksfall per miljon invånare.

Dr Forssman beskrev de vanliga dödstecknen,
likfläckar, stelhet, ögonbristning, stark blekhet. Tal. ansåg, alt
den av hr Rusck påtalade läkaren handlat opsykologiskt.
Han borde låtit hjälparna fortsätta ännu en tid eller
tydligt klargjort för dem det lönlösa i alt fortsätta genom att
påvisa dödstecknen.

Minsta dödande strömstyrka, beräknad med ledning av
elektriska olycksfall, har avsevärt överskridits vid
elektro-chockbehandling av sinnessjuka utan att dödsfall
förekommit. Denna bristande överensstämmelse mellan
erfarenheten från olycksfall och från elektrochock är
överraskande. Anledningen härtill är oviss.

Vissa djur, t.ex. hästar, äro betydligt känsligare än
människor.

Dr B Allander: Man har påvisat, att vid
muskelkon-traktionen endast ett visst antal trådar delta i proportion
till arbetet men att dessa alltid reagera maximalt. Man har
aldrig till hälften spända trådar. Man kan tänka sig, alt
impulser med muskelns egenfrekvens ge upphov till
resonans, varvid samtliga trådar reagera maximalt.

Tekn. dr F Dahlgren: Är en arbetare, vars händer
impregnerats med metallstoft, värre utsatt än andra, och äro
alkoholister känsligare?

Civilingenjör R Nordell relaterade en egen
erfarenhet av blixtslag i en ledning på relativt nära avstånd. Han
bedövades men mindes tydligt krampkänslan i hjärtat,
som dock snart gick över och icke förorsakade något
framtida men. Mindre brännsår uppstodo i högra handen.

Dr Forssman framhöll, att tröttheten ökar
känsligheten. Alkoholister, som ännu icke fått sitt behov av sprit
tillfredsställt, äro därför känsligare.

Som exempel på de svåra skador, som kunna uppslå,
relaterades ett fall med 380 V från hand till hand, där
fjärde bröstkotan krossades och desutom hjärtbesvär
uppkommo.

Värmeverkan inuti kroppen kan bli avsevärd. Vid ett
fall med 15 000 V på skallen kokade hjärnvätskan och
hjärnan sprängdes sönder, samtidigt uppstod brott på
skallbenen.

Ifråga om blixtnedslaget är krampen i hjärtat ett
typiskt symptom. Påverkan på nervsystemet yttrar sig ofta
som hallucinationer.

Statsinspektör Berggren uppmanade de närvarande alt
genast underrätta Elektriska Inspektionen, när ett
elektriskt olycksfall inträffat.

Motståndet i handen hos kroppsarbetare kan vara
mycket högt. Dödsfall ha emellertid inträffat vid 30 V under
arbete i en ångpanna, då arbetaren var varm och fuktig
och hade metallstoft i skjortan, vilket kraftigt minskade
motståndet till den jordade pannväggen.

Civilingenjör Svedberg: Finns det något fysikaliskt
skäl till den gamla regeln, att en person, som arbetar i
närheten av en farlig spänning, bör ha vänstra handen i
byxfickan?

Civilingenjör Lychou: Denna uppgift finns även i
litteraturen. Åtgärden ger en ständig påminnelse om faran och

utesluter att vederbörande får ström genom båda
händerna.

Civilingenjör G Waldenström påpekade, att man ofta
oriktigt betecknar förlamning som kramp. Han beskrev hur
det kändes att fastna med båda händerna vid ca 300 V
spänning. Tal. hade icke känt någon kramp, men däremot
fullständig förlamning i strömbanan, varför lian inte kunde
röra ett finger. Han ville förklara det så, att
växelströmmen överlagrade sig likströmmen från hjärnan i
nervsystemet.

Kraftverksdirektör H Franzén ville understryka värdet
av en noggrann undersökning av omständigheterna vid ett
olycksfall, även om detta ej kunde ske omedelbart efter
olyckstillfället. Enligt Vattenfallsstyrelsens erfarenheter
ger den personliga kontakten med vittnena ofta uppslag
till förebyggande åtgärder. Mm

Tidskrifter

Tidskriftsöversikt

Elektrowärmc (STF 227, KTH 711, CTH 162).
Die Empfindlichkeit verschiedener Glühlampentypen
gegen kurzzeitige Spannungsschwankungen, h. 1, s. 1.
Licht und Lampe (STF 230, KTH 725).
Zur Auswahl der richtigen Lichtquellen und Leuchten
fiir verschiedene Beleuclitungsaufgaben II, h. 24, s. 188
(1942). Neue Leitsätze fiir Innenraumsbeleuchtung lilit
künstlichem Licht, h. 25, s. 195 (1942).

Kraft och Ljus (STF 231, KTH 723, CTH 171).
Skötseln och ledningen av vår energihushållning, h. 12,
s. 176 (1942). Organisationsfrågor inom
landsbygdselektrifieringen, h. 1, s. 7.

Föreningar

Svenska Elektroingenjörsföreningen höll
vårsammanträde med damer den 17 maj 1943 på Stallmästaregården
under ordförandeskap av tekn. dr Fredrik Dahlgren. I
föreningen inträdde civilingenjörerna Bjarne Bergquist och
Wilhelm Almroth.

Efter middagen dansades det flitigt och länge efter AGA:s
nya radiogrammofon, och under en paus underhöllos gästerna
av en ung dam från Stockholms Elverk, fröken b Wiklander,
mera känd under namnet "Lillstintan", som sjöng visor och
berättade på genuint hälsingemål.

Tidigare på eftermiddagen hade föreningen besökt AB Béve
& Co :s Kappfabrik vid Norra Stationsgatan. Under värdskap
av disponent Erik öhman, civilingenjör Arne Kindstrand
m.fl. ciceroner fingo deltagarna 1 detalj följa
kapptillverkningen. Man började egentligen från slutet, nämligen med
en uppvisning av de i år särdeles färgglada produkterna,
uppburna av vackra mannekänger. Samtidigt lämnade disponent
öhman några data om konfektionsindustrien i allmänhet och
kappfabrikationen i synnerhet. Han meddelade bl.a. att
textil- och beklädnadsindustrien i Sverige sysselsätter 84 000,
mest kvinnliga arbetare och att tillverkningsvärdet uppgår till
1,2 miljarder kr/år, vilket gör industrigrenen till en av
Sveriges största. Béves fabrik sysselsätter ca 250 personer
och produktionen utgöres till 99 % av priskontrollerade
kläder, där tyget till stor del utgöres av cellull. Ju större
cellull-inblandning, desto klarare färger kunna också erhållas. Man
fick ett starkt intryck av att priskontrollerade kläder icke
är liktydigt med sänkt kvalitet eller låg standard, ehuru
vissa modeller kunde gå ut i så stora serier som 6 000 på en
säsong.

Vid rundvandringen i fabriken konstaterades, att överallt
eldrift i form av motorkraft och elvärme kommer till
användning. Många problem hade behövt teknisk sakkunskap
för att kunna lösas, men många återstodo. Utredning och
forskning på detta område borde vara lockande för ingenjörer.

Mm

E 128

4 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free