Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
sinusform, om man även kommer ihåg, att
sväng-ningsamplituden begränsas av lampan La och
icke, som vanligen är fallet, av rörkurvornas
krökning, vilket som bekant förorsakar kraftig
distorsion.
Nästa fråga är, hur den negativa
återkopplingsgrenen skall vara beskaffad. Man måste utgå
ifrån, att lampans La motstånd ß2 vid
arbetstemperaturen är givet och att man skall
bestämma /?i så, att villkoret (8) blir uppfyllt. Eftersom
gy är litet (jfr näst föregående stycke), kunna vi
här anta att
9«~ 9 9y = 0
Med beteckningarna enligt fig. 4 (alla V äro
spänningar) fås
V* = Rt
Vu Ri + R*
men
således gäller:
Vi = Vi - V g
Vi
v*
v,
=4 u. -f
Vu T ßi
R 2
1
3
(10)
ty
vk
Vi
_ 1
R,~ g
g — 3 [jfr ekv. fi)]. Vi måste nu skatta
Vj, Vu = ,
Vu • v, ’
är den spänningsförstärkning, som skulle fås
utan negativ återkoppling. Med de här använda
rören 6 C 6 och 12 A 5 och de angivna värdena på
kopplingselementen kunna vi anta3, att /’ är större
än 1 000. Således är
Vg 1
Vu 1 ooo:
: o
jämfört med V3- Således följer approximativt ur
formel (10)
Är+Ärleller
2Ri
(11)
R\ utgöres lämpligen av ett fast motstånd i
serie med en potentiometer, som justeras
individuellt. Användes t.ex. en 220 V, 15 W metall-
2202
tradslampa, så är dess motstånd =—— = 3 227
15
ohm i upphettat tillstånd. I
tonfrekvensgenera-torn är den knappt glödande, så att lampans
motstånd kan antas vara av storleksordningen 2 000
ohm. Väljes det fasta motståndet till 3 500 ohm
och potentiometern till 3 000 ohm, kan man lätt
justera in den rätta arbetspunkten.
Rören äro så valda, att de dels ge stor
spänningsförstärkning och dels avge tillräcklig effekt
för att uppvärma lampan. Vid uttaget ("Ut" i
fig. 1) få inga större energimängder tas ut —
detta skulle förstöra vågformen — utan man bör
koppla ett ytterligare förstärkarerör i klass A
koppling mellan uttaget och förbrukningsdonet.
Det återstår att visa, att den tidigare
omnämnda fasförskjutningen för fyrpolen, dvs. för
ton-frekvensgeneratorn’ när RC-nätet är bortkopplat,
har det tidigare angivna värdet qpæ 7’. För den
selektiva förstärkaren gäller analogt 9? äs 1’50",
vilket för korthetens skull skall beräknas
samtidigt med det förstnämnda värdet.
För att få ett enkelt uttryck på
fasförskjutningen göra vi här en liten förenkling. Vi anta
nämligen, att den negativa återkopplingen matas
in på första rörets galler. I verkligheten matas den
återkopplade spänningen över det i
katodledning-en liggande motståndet (lampan La), men rörets
stora förstärkningsfaktor och stora inre motstånd
{/jl ^ 1 500; R 1,5 megohm3) gör, att denna
förenkling är tillåten. Vi kunna då räkna enligt
fig. 5. RC-nätet tänkes vara bortkopplat;^,
äro de i figuren angivna spänningarna, /’ är
förstärkningsfaktorn utan negativ återkoppling, dvs.
Vu
f’= t? (jfr fig. 4 och fig. 2, där g ersättes med
g
/’) och d är den negativa återkopplingens
dämpningsfaktor, dvs. Vd<= d ’ V„, (fig. 5) med d = V„.
Vi få då (fig. 5)
(Vi — Vä) ■ /’ = V., och V*, • d = Vd
Elimineras V& fås
/’
Vu,
1 + f’d
Vi = k’ ■ Vi
med
k’=
r
(12)
1 +f’d
/’ är här i allmänhet komplext, d däremot reellt,
ty den negativa återkopplingen består endast av
ohmska motstånd. Utan negativ återkoppling
gäller
= f’ Vi
(fig. 2 med g ersatt med /’). Fasförskjutningen
utan negativ återkoppling blir, när /’ sättes
fy
arg /’ = arctg
Med negaliv återkoppling blir
k’ =
1 + df. + j.df,
Fig. 5. Diagram för
härledning av
förstärkningsfaktorn vid
negativ återkoppling.
2 okt. 1943
E 159
Fig. i. Diagram för
beräkning av
förhållandet R1IR2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
