Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
och således fasförskjutningen
arg k’ — arctg y — arctg - v
J X 1 i
vilket kan hyfsas till
(13)
Man ser här tydligen, att fasförskjutningen
minskas avsevärt genom den negativa
återkopplingen. Om f ’x är mycket stort, kan termen ~
försummas, dvs. den andra termen blir lika med den
första och således fasförskjutningen lika med
noll. Därför bör man alltid använda rör med stor
spänningsförstärkning när det gäller negativ
återkoppling. I (13) kunna de två termerna förenas
enligt formeln
oc—ß
arctg oc — arctg ß — arctg
vilket efter en liten räkning ger
fy
1
ocß
arg k’= arctg
(14)
f* + d(f\+f\)
Vi anta nu, att fasförskjutningen utan negativ
återkoppling vore cp =45°, dvs.
r
f * — fy —
f2
f’ hade vi tidigare uppskattat
fælOOO
d är lika med x/3- Med dessa värden blir
arg k’« 0,0021 radianer 7’
För den selektiva förstärkaren gäller (två 6C6-rör)3
/’4 000
vilket ger
arg k’ ~ 0,00053 radianer 1 ’50"
Detta gäller för 93 = 45°. Men liur är
fasförskjutningen för andra värden på (pl Vi tänka oss
f’x och d vara konstanter, medan f’y får variera,
arg k’ antar sitt maximum samtidigt med k’. Och
, „ a . . .. a a’
ett brak — antar sitt maximum nar — = 77, dar
b b b
a’ och b’ äro a:s resp. b:s derivator i avseende på
den oberoende variabeln. Ur (14) fås
fy = 1
f’x-\- d(f2x+f\) 2 dfy
c =‡Z /?
fi
!’x
dvs.
fy « ± fx
1
Fig. 6. Selektiv förstärkare (enligt E Båråny).
ty 77— « 0,0043, vilket kan försummas jämfört
/ x a
med 1.
Vi funno alltså, att fasförskjutningen uppnår
sitt maximum för q> æ ± 45°, dvs. de ovan
angivna fasförskjutningarna äro de maximala
fasförskjutningarna man kan vänta sig. Kanske blir
det ett litet tillskott också från anodkretsen, vilket
vi ha försummat i våra beräkningar. De gälla
därför ej vid de allra lägsta frekvenserna, där
C5:s impedans ej längre kan försummas relativt
Ri + R*, och ej heller vid de allra högsta, där
läckkapaciteter spela en roll.
Vid hela den ovan utförda beräkningen av cp
hade vi antagit, att RC-nätet var bortkopplat. Men
även om detta icke är fallet, så gälla samma
värden, ty fyrpolen är en förstärkare med stark
negativ spänningsåterkoppling, och en sådan har
som bekant ett mycket litet inre motstånd4.
Selektiv förstärkare
Kvalitativa betraktelser
Den selektiva förstärkare, som konstruerats av
docent E Båråny, Uppsala, skiljer sig i flera
avseenden från den förut behandlade
tonfrekvens-generatorn, se fig. 6. I stället för lampan La är
nu insatt ett fast motstånd i?2. För förhållandet
mellan värdena /?! och R2 gäller naturligtvis
fortfarande ekv. (11), men de absoluta värdena för
dessa motstånd kunna här väljas mycket större.
En begränsning uppåt betingas här
huvudsakligen av läckkapaciteter o.d. På grund härav kan
man såsom andra rör använda ett rör med stor
spänningsförstärkning. Signalen inmatas här vid
andra rörets bromsgaller, vilket möjliggör en
enkel konstruktion. Signalen erhålles vid uttaget.
En separat effektförstärkare är nödvändig om
energi behövs.
Kvantitativ analys
Vad som intresserar mest vid en selektiv
förstärkare är dess frekvenskurva, dvs.
utgångsspänningens variation med frekvensen för
konstant ingångsspänning. Eftersom det är
utgångsspänningens variation som funktion av
frekvensen, vilken intresserar och ej utgångsspänningens
absoluta värde i förhållande till
ingångsspänningen (dvs. förstärkarens förstärkningsfaktor),
kan man bortse från förstärkningsfaktorns
storlek för andra rörets bromsgaller. Den på
bromsgallret II inmatade spänningen tänkes nämligen
ersatt med en ekvivalent spänning i rörets
anodkrets, vilken är lika med den inmatade
spänningen, multiplicerad med en konstant faktor
(vars storlek ej intresserar). Att denna spänning
E 160
4 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
