- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
164

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

förstärkaren svänger och minskar sedan
försiktigt tills svängningarna just dö ut.

Konstruktion

RC-nätets motstånd och kondensatorer äro
omkopplingsbara. I området för de lägsta
frekvenserna väljas lämpligen fasta kondensatorer, och
motstånden R utgöras av två reostater på samma
axel. Vid högre frekvenser äro motstånden fasta
och kondensatorerna variabla. Vidare bör
beaktas, att kondensatorernas C gemensamma rotor
är förbunden med första rörets galler, så att den
bör förses med en isolerad skarvaxel för att
minska handkapacitetens inflytande.

Denna selektiva förstärkare har med fördel
använts som förstärkare vid tonfrekventa
bryggmätningar tillsammans med tonfrekvensgenera-

torn. Andra användningsmöjligheter äro vid
klanganalys.

Litteratur

1. Terman, F e, Buss, R R, Hewlett, w R & Cahill,
F C: Some applications of negative feedback witk particular
reference to laboratorn equipment. Proc. Inst. Radio Engrs,
N.Y., 27 (1939), s. 699.

2. Willoner, G & Tihelka, F: Tongenerator ohne
Schwingungskreis. Arch. techn. Messen 117, mars 1941.

3. Radio Amateur’s Handbook, West Hartford (Conn.),
USA, 1940.

4. Laurent, T: Negativ återkoppling, Populär Radio, maj
1941.

Den selektiva förstärkaren är konstruerad av docent E
Bå-råny, Uppsala, som jag ber att få tacka för tillståndet att
publicera denna artikel. Samtidigt ber jag även att få tacka
tekn. dr S Kruse, Stockholm, för granskningen av uppsatsen
och flera värdefulla anmärkningar.

Telefonautomatiseringens utveckling
i Danmark och Schweiz

Automatiseringen av telefonväsendet fortskrider
överallt med stora steg, och det kan vara av intresse att
jämföra läget i ett par länder med avsevärt olika
auto-matiseringsgrad. I Schweiz är man nästan färdig, i
Danmark har man just börjat. Det senare landet har den
fördelen, att det kan ta del av de andra ländernas
erfarenheter.

Telefonautomatiseringen i Danmark

I Danmark är telefonen som bekant utomordentligt
spridd. Det finns i runt tal 400 000 telefonabonnenter eller
125 abonnenter per 1 000 invånare (I Sverige är
motsvarande siffra 150). Expeditionssättet är praktiskt taget
genomgående manuellt i Danmark. För närvarande uppgår
antalet abonnenter med automattelefon till endast 2 %.
Detta avviker väsentligt från siffrorna från alla andra
länder. De högsta siffrorna uppnås av Schweiz med ungefär
87 %. Sverige är bland de lägsta med omkring 50 %.

I Danmark har man alltid omhuldat manuella växlar.
När man vid den kraftiga ökningen av antalet
telefonabonnenter i Köpenhamn var tvungen att vidta någon
ändring, gick man in för halvautomatsystem, i det man lät
abonnenten genom att slå två siffror på sin fingerskiva
välja understation och därefter beställa numret hos en
telefonist i understationen. På detta sätt kom man ifrån
den besvärliga och dvra trunkningen av samtalen och
likaså utnyttjade man telefonisterna effektivt. Telefonisten kan
nämligen betraktas som en god "väljare" med en kapacitet
av upp till 10 000 abonnenter. Medräknas antalet
halvauto-matiserade abonnenter i Danmark, kommer man till en
siffra på över 30 %. Nu har man i Danmark tillsatt en
kommitté "Automatiserings- og Transmissionsudvalget",
förkortad ATU, vilken har fått till uppgift att planlägga
automatiserings- och transmissionsförhållandena.

Post- och Telegrafväsendet har planerat och påbörjat
automatiseringen av Sönderjylland. Planen för detta
område omfattar komplett automatisering av hela området,
såväl huvud- som understationer. Denna del ingår som en

DK 654.155.4 (489+ 494) (047.6)
etapp i den kompletta automatiseringen av hela landet.
En plan härför har uppgjorts, i vilken dock en hel del
detaljer ej äro fastlagda. Erfarenheterna från Sönderjylland
komma väl att ha inflytande på dessa detaljers utformning.

Sönderjylland uppdelas i ett antal nätgrupper, fig. 1.
Numreringen inom nätgruppen är normalt fyrsiffrig men
kan utföras femsiffrig, om en större central faller i *m
nätgruppen. Varje nätgrupp erhåller en riktsiffra, so
tvåsiffrig. För att komma till en annan nätgrupp välj
och därefter nätgruppens nummer. Man sammanför n, j
grupperna till interurbanområden. Trafiken mellan dess.
går över telefonist.

Taxan i Sönderjylland är 50 kr. i årsavgift + 5 öre per
lokalsamtal. Om man ringer utanför sin egen central,
tillkommer begränsningen, att 5 öre debiteras för varje 3
minutersperiod. Ytterligare två avgiftssteg finnas sedan för
längre avstånd, nämligen 10 och 15 öre per period. Än
så länge är trafiken mellan nätgrupperna icke aktuell, men
möjligheter finnas att införa dylik med direkt debitering.
I Danmark har man alltid haft besvärligheter med att
abonnenterna klaga över samtalsräkningen. Köpenhamn
har därför infört, att samtalsräknaren placeras i apparaten,
vilket dock avsevärt försvårar avläsningen. I samband med
automatiseringen torde detta så småningom komma att
slopas. I detta sammanhang beröres möjligheten av att
införa automatisk tryckning av debiteringslappar. På dessa
lappar anges de bägge abonnentnumren, datum och tid,
antal perioder och avgift. Man framhåller emellertid, att
tämligen komplicerade anordningar äro erforderliga härför och
anser, att införandet av sådana apparater ej är nödvändigt.

Man berör därefter framtidsmöjligheterna och ställer då
automatisering eller icke automatisering i förgrunden.
Problemet kan uppdelas i två delar: är det önskvärt att
automatisera? och är det ekonomiskt riktigt?

Vid bedömningen av fördelarna med automatisering
måste man ta hänsyn till förhållandena i storstäder,
landsortsstäder och på landet. I storstäder föreligga så
tydliga fördelar med automatisering, att den måste anses

E 164

4 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free