- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
165

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2.

Plan över nätgrupper i Schweiz.

Teknisk Tidskrift

i de olika diskuterade klasserna nämnes, att antalet
abonnenter i Stor-Köpenhanin är 180 000, i landsortsstäderna
120 000 och på landet 100 000.

Kostnaderna för total automatisering i Danmark
beräknas till ca 400 Mkr. En del av dessa kostnader måste
emellertid räknas som normalt underhåll, i det att under
1930-talet användes 20 Mkr. om året till nyanläggningar.
Merkostnaden skulle alltså bli 200 Mkr., vilket är ett
betydande belopp. Om detta skall förränta sig, kan man icke
utan vidare beräkna. Man måste nämligen anta, att genom
de nya förutsättningarna för telefondriften en helt annan
samtalsfördelning kommer till stånd. Det är därför
omöjligt att göra en taxeberäkning nu. Författaren är
emellertid övertygad om att automatisering är nödvändig och
hoppas, att det skall vara möjligt att genomföra denna snart.

I diskussionen efter föredraget framhölls bl.a., att själva
summan 400 Mkr. var oerhört stor; man måste därför ha
noggranna kostnadskalkyler, innan man kastar sig in på
detta, och en större taxehöjning är nödvändig, om
automatiseringen skall kunna införas. Det påpekades vidare,
att det halvautomatiska systemet i Köpenhamn enligt
beräkningarna år 1925 var billigare både i anskaffning och
årskostnad än det helautomatiska systemet. Det
halvautomatiska systemet är så utfört, att ungefär hälften av
materielen kan användas även efter införandet av
helautomatsystem. Vidare framhölls under diskussionen den stora
nackdelen för Danmark, att telefonväsendet ej är centralt
ordnat. Som bekant finnas flera stora telefonsällskap, som
handha telefondriften inom de större delarna av
Danmark, t.ex. Själland, Fyen och Jylland utom Sönderjylland.

Härtill replikerade föredragshållaren, att en taxehöjning
var nödvändig även om nuvarande apparatur bibehölls, då
kostnaderna stigit med upp till 40 %. Han trodde vidare,
att ATU skulle kunna klara de uppgifter, som ställdes.
(Ingeniören 1943 h. 52.)

Telefonautomatiseringen i Schweiz

Schweiz är det land som kommit längst i fråga om
automatiska telefoner: 87,4 % av samtliga abonnenter
äro förbundna med automatstationer, och över 70 % av
alla utgående interurbana samtal i Zürich avverkas på
helautomatisk väg.

Automatiseringen blev aktuell, då man 1911 såg sig
nödsakad att bygga en ny central i Zürich, eftersom den
dåvarande manuella centralen på 10 000 nummer ej kunde
ta emot flera abonnenter; man delade då området i två
delar. Genom denna decentralisering minskades
kabelnätet betydligt, då ledningarnas genomsnittslängd blev
mindre. Lokalsamtalen blevo emellertid dyrare i
driftkostnad genom att i en hel del fall två telefonister behövdes.

som absolut nödvändig. Man måste åtminstone sträcka
sig så långt som man gjort i Köpenhamn.

På landet är det dygnsdriften och den absoluta
hemligheten av samtalen, som äro de stora fördelarna.
Automatiseringen stora fördel i fråga om samarbete mellan en
central kommer särskilt fram vid landstrafik, då upp till
75 % av anropen gå utanför den egna centralen. Vidare
blir transmissionen betydligt bättre. Detta sammanhänger
icke med automatiseringen direkt utan därmed, att det
är nödvändigt vid automatisering att förbättra ledningarna
I panmark är denna fråga av stor betydelse, i det att av
jnnentledningarna på landet större delen ännu är
enkel-yjngar. I de mindre städerna äro fördelarna för
auto-Msering icke så påtagliga. Trafiken går där ganska
myc-et inom stationen. Dygnstjänst är införd och ett bra
manuellt system är förhållandevis ekonomiskt. (Man kan
också uttr} ka detta på så sätt, att en mindre städs
central har en storlek, till vilken telefonistens kapacitet som
väljare är anpassad.)

För att få en överblick över fördelarna av abonnenter

Fig. 1. Plan över nätgrupper och interurbanomräden i
Danmark.

’_> okt. 1943

E 165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free