Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
vill synas. Bade omfattningen och den
ekonomiska betydelsen av dessa skador kunna väntas
vara så stora, att frågan om skydd för
lågspänningsanläggningar mot atmosfäriska
överspänningar är värd uppmärksamhet.
Lågspänningsanläggnmgarnas isolationsnivå
För att kunna bedöma möjligheterna till skydd
av lågspänningsinstallationer mot
överspänningar måste man dels göra klart för sig storleken och
formen av de överspänningar, som kunna
komma in i installationen, dels dennas
isolationshåll-fasthet och inbördes isolationskoordination.
Överspänningarnas natur är numera tämligen
väl känd. till stor del tack vare det
forskningsarbete, som utförts av professor Norinder.
Forskningarna ha dock huvudsakligen gällt
överspänningar inom högspänningsanläggningar, men
undersökningar angående överspänningarna inom
lågspänningsanläggningar pågå ävenledes under
Norinders ledning. Redan här kan emellertid
nämnas, att de överspänningar, som komma in i
installationen, kunna vara av ansenlig storlek.
Amplituder på 80 à 100 kV torde inte vara
ovanliga, och frontbrantheter av ca 100 A/yits torde
gälla för inducerade överspänningar.
Uppmätningar av isolationshållfastheten i
lågspänningsinstallationer ha utförts i Schweiz på
uppdrag av den statliga elektriska inspektionen.
Resultaten ha summariskt offentliggjorts i SEV
Bulletin år 1941. I vårt land ha motsvarande
undersökningar utförts vid Chalmers Tekniska
Högskola åren 1942—1943. Undersökningarna ha
omfattat mätare, säkerhetsapparater,
strömbrytare, lamphållare, ledningsmateriel och
kokplattor. Dessutom ha även i handeln
förekommande överspänningsskydd för
lågspänningsinstallationer undersökts för att bestämma skyddsverkan.
Provföremålen ha påtryckts en stötspänning av
normalformen 1/50, alstrad i en för ändamålet
uppbyggd stötspänningsgenerator. Vid högre
amplituder (över 10 kV) har amplitudspänningen
bestämts med gnistgap enligt de i SEN 26 angivna
metoderna. Vid provföremål med låg
överslagsspänning, där denna mätmetod visade
otillräcklig noggrannhet, bestämdes spänningen genom att
parallellt med generatorns tändgap inkoppla ett
högohmigt motstånd R, genom vilket strömmen 1
mättes. Provspänningen V erhölls då enligt
ekvationen V = r] • R • /, där y] är stötgeneratorns
verkningsgrad. Denna mätmetod visade sig medge
fullt tillräcklig mätnoggrannhet även vid de
lägsta överslagsspänningarna.
Proven ha endast utförts som gränsprov. Prov
på installationsmaterial, såsom ledningar,
strömbrytare, lamphållare o.d., ha vanligen utförts på
hopbyggda provledningar. Prov på mätare ha
utförts dels på separata mätare, dels på mätare
inbyggda i provledningar.
I tabell 1 har gjorts en sammanställning av
uppmätta över- eller genomslagsvärden för ett
an-lal installationsdetaljer för lågspänning. Värdena
variera för olika fabrikat på provföremålen. I
tabellen ha endast upptagits värden från det
fabrikat, som för resp. föremål visat lägsta
isolationsnivå. Det bör dock observeras, att all
undersökt materiel varit av i handeln allmänt
förekommande fabrikat med gott anseende. Materielen har
varit S-märkt i den mån sådan stått att få. Proven
ha utförts med såväl positiv som negativ stöt.
Skillnaden i över- eller genomslagsspänning vid
stötar av olika polaritet har dock visat sig så liten,
att den ligger inom ramen för de individuella
avvikelserna mellan olika provexemplar i samma
provserie. De angivna värdena äro därför
medelvärden såväl mellan pius- och minuspolaritet som
mellan olika provexemplar.
Tabell 1. Stötprov på installationsmateriel för lågspänning.
Provföremål Märkdala [-Isolationsnivå-] {+Isola- tions- nivå+} kV
kWh-mätare med jordad kåpa 220 V, 10 A 3,3 överslag mellan
spänningsspolens tilledning och kärna
kWh-mätare med ojordad kåpa 220 V, 10 A 8,1
Lamphållare av
bakelit 250 V 4,3 Överslag mellan polerna
Lamphållare av
metall 250 V 6,1
Säkerhetsapparat inkl. säkring 500 V, 25 A 14,9
Strömbrytare, större typ 250 V, 15 A 8,0 överslag mellan kontaktytorna
Strömbrytare, större typ 250 V, 15 A 12,3 Genomslag till jordat underlag
Kokplatta, kall 220 V, 800W 5,8
Kokplatta, varm 220 V, 800 W 3,8
Prov ha även utförts på de vanligaste
ledningstyperna. Isolationsnivån översteg i samtliga fall
40 kV.
Den låga isolationsnivån hos mätare är
anmärkningsvärd. Ett av överspänning orsakat fel
på mätaren blir vanligen av bestående art och
orsakar felmätning eller ingen uppmätning alls.
Detta kan ge anledning till irritation mellan
kraftleverantören och abonnenten. Dessutom medför
skadan en icke oväsentlig ekonomisk förlust, då
mätaren är en av de dyrare delarna i
installationen. Det måste därför anses olämpligt, att just
mätaren är den svagaste delen i installationen.
Mätarnas isolationshållfasthet och dennas
inbördes koordination ha med anledning härav
undersökts mera i detalj, tabell 2. Det framgår här, att
det vanligen är spänningsspolen, som är den svaga
punkten. En mätarefabrikant synes ha varit
medveten härom och har utbildat tilledningarna till
spänningsspolen till ett gnistgap, avsett att skydda
E 168
4 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
