- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
173

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

visas i fig. 2 nederst i mitten, bestämmes grafiskt
genom att överflytta egenskapsvärden från de
ursprungliga egenskapskurvorna medelst
konstruktionsstrålar till de nya. Fig. 2 visar såsom
exempel överflyttningen av gränsfrekvensen och ett
dämpningsvärde bi. Enär k > 1, får det
frekvens-transformerade filtret smalare passband samt
brantare a- och &-kurva än det ursprungliga.

Vi göra även filtret till föremål för en
frn-trans-formation2’3, dvs. frekvenstransformationen
utföres med

Ki co

"’T1-!.:/

där Ki är en reell, positiv och dimensionslös
konstant samt co± en positiv och reell konstant med
dimensionen vinkelfrekvens. I detta fall måste vi
multiplicera alla impedanser i filtret med en och
samma faktor

-i/mit

eller

Kurvaii fig. 2 överst till höger visar w såsom
funktion av co, och med denna kurva överföres
det ursprungliga filtrets egenskaper på samma
sätt som i förra fallet till koordinatsystemet
nederst till höger, där det frekvenstransformerade
filtrets egenskapskurvor uppstå. Konstanterna Ki
och cui väljas så, att det ursprungliga och det
frekvenstransformerade filtret få samma passband.
Eftersom w-kurvan har en inbuktning, kommer
den nya a-kurvan alt få en större inbuktning, och
den nya &-kurvan blir brantare än den
ursprungliga.

Filtret ändras ej av ^-transformationen på
annat sätt än att befintliga spolar och kondensatorer
bli omdimensionerade. Samma sak gäller för
bn-transformationen under förutsättning, att filtret
endast består av kondensatorer och
parallellreso-nanskretsar eller spolar och serieresonanskretsar,
vilket är rätt vanligt. Skulle ej dessa betingelser
vara uppfyllda, tillkomma några extra
reaktans-element, men i huvudsak medför
bn-transforma-tionen endast en omdimensionering av befintliga
reaktanselement. Genom dessa
frekvenstransfor-mationer ha vi sålunda framställt
egenskapskurvorna för tre olika dimensioneringar av ett och
samma filter. Dessa olika dimensioneringsfall
beteckna vi med I, II och III enligt fig. 2.

Eftersom förlustdämpningen bf är
proportionell mot daldco, blir förlustdämpningen relativt
konstant i dimensioneringsfall I, betydligt större i
dimensioneringsfall II och betydligt mer variabel
i dimensioneringsfall III, såsom kurvorna i fig. 2
nederst till vänster visa. Nu eftersträvar man gi-

6 nov. 1943

Fig. 3.
Schematiserad filterfyrpol med
godtyckliga ändbe- za
lastningar.

vetvis en förlustdämpning, som är så liten men
även så konstant som möjligt inom passbandet,
det senare med hänsyn till distortionen. Vi förstå
av detta, att förlusternas skadliga inflytande inom
passbandet blir större, när passbandet göres
smalare (dimensioneringsfall II) och när
dämpningskurvan vid bandkanten göres brantare
(dimensioneringsfall III). Det är sålunda filter med
smala passband och branta dämpningar vid
bandkanterna, som i första rummet kräva spolar
och kondensatorer med små förlustvinklar. Detta
gäller inte bara för lågpassfilter utan lika väl för
bandpassfilter. Man kan nämligen med en
m-transformation2’3 ombilda lågpassfiltret till ett
bandpassfilter, och om relativa bandbredden ej
göres allt för stor, komma egenskaperna i och i
omedelbar närhet av passbandet att i huvudsak
bibehålla sin karaktär. För filter med smala
passband inom radiofrekvensområdet kan man med
fördel använda kvartskristaller, som verka såsom
mycket selektiva serieresonanskretsar med
särskilt små förluster.

Utvidgning av beräkningsmöjligheterna

Hittills ha vi antagit, att alla spolar i filtret ha
samma förlustvinkel e och alla kondensatorer
samma förlustvinkel d. Vi skola nu se hur man
kan uppmjuka detta antagande.

När man intransformerar förluster i en
förlustfri filterkedja, som består av till varandra
re-flexionsfritt anpassade länkar, förbli länkarna
givetvis fortfarande reflexionsfritt anpassade efter
transformationen. Lika spegelimpedanser, som
frekvanstransforineras på samma sätt, måste ju
fortfarande bli lika. Emellertid blir förlusternas
inflytande på spegelimpedanserna i normala fall
betydelselösa ur anpassningssynpunkt. Man kan
nämligen tillåta rätt stora felanpassningar, innan
detta ger sig till känna i dämpningen. Det gör, att
vi kunna intransformera förlusterna individuellt i
de olika filterlänkarna med olika förlustvinklar
och ändå betrakta länkarna såsom praktiskt taget
reflexionsfritt anpassade. På detta sätt behöver
det ursprungliga antagandet inte gälla för hela
filtret utan endast för de individuella länkarna. I

i

Fig. i. Driftdàmpning
hos ett bandpassfilter
med och utan förluster
som funktion av
vinkelfrekvensen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free