- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
174

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

dessa fall måste givetvis egenskaperna behandlas
individuellt för varje filterlänk, varefter filtrets
totala dämpningsegenskaper erhållas genom
hopsummering av länkarnas.

Förlusternas inflytande på driftdämpningen

Om filtrets komplexa spegeldämpning är
b + ja, dess spegelimpedanser Za och som
antas opåverkade av förlusterna, samt dess
belast-ningsimpedanser Za och Zb såsom fig. 3
schematiskt visar, blir dess driftdämpning

bo = b + ln

+ ln

ZA + Zg

2 Vz.i ■ Za "

Za — Za Zß
Za + Za ZB -

ZB + Zb

1,1 iVzTz*

-2 (.b+ja)

Inom spärrbanden är b så pass stor, att sista
termen försvinner. Driftdämpningen utgöres då
av spegeldämpningen med en av förlusterna
praktiskt taget oberoende anpassningskorrektion för
vardera sidan av filtret.

Inom passbandet är b=bf. För god
anpassning, dvs. Za ~ och Zb ^ Zb, kunna
logaritmtermerna försummas, och driftdämpningen
blir

bD F» br

För stora anpassningsfel måste man däremot ta
hänsyn till logaritmtermerna. Den sista kommer
att på grund av den imaginära exponenten — j 2 a
lämna ett periodiskt varierande bidrag till
driftdämpningen, såsom kurvan utan förluster (bf—
= 0) i fig. 4 visar. Införas förlusterna i filtret,
kommer bottendämpningen att höjas med värdet
bf (kurvan b/=(= 0), och dessutom bli de
periodiska variationerna från sista termen
neddäm-pade, vilket ävenledes framgår av figuren.

Litteratur

1. Mayer, H F: "Ober die Dämpfung von Siebketten im
Durchlässigkeitsbereich", Elektr. Nachr.-Techn. 1925 h. 10.

2. Laurent, T: "Die Berechnung von passiven linearen
Impedanznetzen mittels Frequenzwandlung", Elektr.
Nachr.-Techn. 1936 h. 11.

3. Laurent, T: "Beräkning av passiva linjära impedansnät
medelst frekvenstransformationer", Tekn. T. 1936 E h. 7.

4. Laurent, T: "Frekvenstransformationerna — ett
teletekniskt universalmedel", Tekn. T. 1940 E h. 12.

Axel Estelle †

Civilingenjör Axel Estelle var en av pionjärerna
på det elektrotekniska området och har även inom
det elektrokemiska facket gjort värdefulla
insatser. Han var säkerligen den förste, som utövade
rent konsulterande ingenjörsarbete inom landet.
Sålunda var han den förste som utanför
leverantörernas krets yrkesmässigt planerade och
kontrollerade elektriska anläggningar. Han hade efter
den tidens mått en fullständig laboratorieutrust-

ning och kunde därigenom utöva den första
elektriska materielkontrollen, som numera blivit ett
stort och viktigt arbetsområde.

Estelle har själv berättat vilka svårigheter, som
till att börja med måste övervinnas. Lagar,
föreskrifter, handböcker och precisionsinstrument
saknades. Man fick ofta tillgripa
torsionsgalvano-metern. Det bör framhållas, alt Estelle flera år var
överlärare i experimentalfysik vid Tekniska Skolan
i Stockholm. Redan före sekelskiftet hade han
planerat ett trettiotal elverk och
kraftöverföringsanläggningar. Senare övergick han till elverksdrift
och därefter till ackumulatorfabrikation. Det
lyckades honom att under sina arbeten inom
Jungnerbolaget få den alkaliska ackumulatorn att bli
praktiskt användbar. Som ledare för
forskningsarbetet vid Accumulatoren AG i Hagen i Tyskland
utförde han ett betydelsefullt forsknings- och
experimentarbete. Härvid kom ban i kontakt med
olika elektrolytiska processer och fick de uppslag
till elektrolytisk framställning av järn, som han
efter ingången pensionsålder vidare bearbetade i
Tekniska Högskolans elektrokemiska
laboratorium. Hans arbeten på dessa arbeten ha redan haft
betydelse för framställning av järn med hög
renhetsgrad. Man må hoppas, att hans idéer att
utvinna järn direkt ur malm enbart med elektrisk
kraft snart nog kunna leda till framställning i
fabriksmässig skala.

Den yttre ramen för Estelies liv var följande:
född den 20 maj 1865, utexaminerad från K.
Tekniska Högskolan år 1890; han grundade 1892
Elektriska Prövningsanstalten i Stockholm, blev
1900 chef för Malmö Stads Elektricitetsverk och
1906 verkställande direktör för Accumulator AB
Jungner, först i Stockholm, sedermera i Fliseryd:
ar 1912 tog han anställning som överingenjör och
chef för forskningsavdelningen vid
Accumulatoren AG i Hagen, Tyskland. Härifrån avgick han
med pension 1931. Han avled på Karolinska
Sjukhuset i Stockholm den 18 oktober 1943.

Chr. Beck-Friis

E 174

4 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free