- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Notiser

ÖK 620.9 : 621.311 : 658.26(485)"1943"

Kraftförsörjningsläget. Vid Elverksföreningens
höstmöte den 19 oktober lämnade driftdirektör Äke Rusck en
kort orientering över det aktuella läget inom
kraftförsörjningen, vattenkrafttillgången och utsikterna för en ostörd
kraftförsörjning under den kommande vintern.

Belastningen har i mer än tre år i stort sett följt en
prognoslinje, som motsvarar en årlig ökning av
kraftkonsumtionen med 525 MkWh. Vattenkrafttillgången, som
under hela året 1942 låg avsevärt lägre än normalt, ökades
dock snabbt under senhösten och låg under eftervintern
omkring 10 % över den normala. Tyvärr upphörde de för
kraftförsörjningen gynnsamma meteorologiska
förhållandena under maj. Vi fingo en torr vår och även den
förflutna sommaren har haft åtskilligt lägre nederbörd än
normalt, varför nederbördsunderskottet för riket i dess
helhet har varit 8 %. Tyvärr har dessutom fördelningen
av nederbörden icke varit gynnsam ur kraftsynpunkt.

Den rikliga nederbörden under vintern medförde
emellertid, alt magasinen blevo rätt väl fyllda i våras. Då
därjämte nya kraftstationer, som medföra en ökning av
kraftproduktionen ined 650 MkWh, tillkomma under år 1943
—44 bedömdes i våras läget för kraftförsörjningen mycket
gynnsamt. Sedan dess ha emellertid förhållandena
successivt försämrats. Nederbörden och vattenkrafttillgången
under sommaren ha varit avsevärt lägre än normalt,
varför man måst tappa ur magasinen en hel del. För
närvarande ha de en fyllnadsgrad av 72 %, vilket dock
fortfarande är bättre än vid samma tid förra året.
Förbättringen motsvarar ca 500 MkWh. Dessutom är
fyllnadsgraden i år tämligen lika i samtliga magasin och Vänern är
nu fylld till 64 % mot blott 18 % förra året. Denna jämna
fördelning av magasinsinnehållet är fördelaktigare än den
ojämna fördelning, som rådde förra året.

En beräkning av kraftbalansen under den kommande
vintern visar att läget vid normala vattenförhållanden i
fortsättningen är synnerligen tillfredsställande. Den
produktion av kondenseringsångkraft, som erfordras är
mycket liten och härrör huvudsakligen från Gotland. Stora
kraftkvantiteter kunna dessutom avsättas till elektriska
ångpannor. Få vi ett torrår i fortsättningen blir det
nödvändigt med en kondenseringsångkraftproduktion av 250
MkWh. Denna kvantitet är avsevärt lägre än vad man
räknat med under tidigare år och motsvarar en kolkvantitet,
som icke nämnvärt kommer att överstiga 200 000 t.

Fastän nederbörden under sommaren varit ogynnsam
måste därför läget för kraftförsörjningen under vintern
betecknas som relativt gott, ehuru det naturligtvis är
tänkbart, att belastningen kan växa snabbare än vad som
antagits. Allt tyder emellertid på, alt det skall bli möjligt att
upprätthålla kraltförsörjningen under vintern utan
ransonering.

Byråingenjör Fletcher från Bränslekommissionens
kralt-byrå bekräftade direktör Ruscks förmodan, att ransonering
för bostadskonsunienter och småkonsumenter icke skall
behöva tillgripas under någon del av bränsleåret.
Möjligheten av en ransonering av industriförbrukningen är
visserligen teoretiskt tänkbar, men behöver nog knappast
befaras. Några restriktioner torde med all sannolikhet ej
heller behöva införas före nyår. Under senare delen av
bränsleåret är det visserligen tänkbart att restriktioner
kunna bli erforderliga, men det finns ingenting, som nu
tyder på att det är sannolikt att detta skall bli nödvändigt.

Senare har direktör Rusck meddelat, att läget har
tydligt förbättrats. Den rikliga nederbörden har ökat
maga-sinsfyllnaden, varför den för ogynnsammaste fall
beräknade kondenskraftproduktionen kan uppskattas till mindre
än hälften av vad ovan angivits. Kraftförsörjningen under
vintern kan anses tryggad. Mm

DK 621.311.24 : 621.548(047.6)
En stor vindturbin är nu under uppförande i USA.
Turbinen, som är av Smith—Putnam-typ, skall driva en
1 000 kW elgenerator. De två turbinvingarna ha en bredd
av ca 3,5 m och en längd hos den aktiva delen av 22 m;
diametern är 60 m. Turbinaxeln, vars varvtal vid full last
är 24 r/m, driver över en kuggväxel generatorn med en
hastighet av 600 r/m. Turbinen och generatorn äro
monterade på en 40 m hög stålkonstruktion.
Turbinvingarna ha fyra olika rörelser:
en roterande rörelse kring turbinaxeln med konstant
hastighet genom en regulator;

en vridning av turbinvingarna kring deras längdaxel.
Härigenom hålles konstant hastighet vid olika vindhastighet;

en vridningsrörelse av turbin och generator kring en
vertikal axel för inställning av turbinen i vindriktningen.
Inställning sker med en hydraulisk servomotor, styrd av
en vindflöjel;

en fri vridning av turbinvingarna kring
infästningspunkten vinkelrätt mot rotationsplanet, dvs. vid
stillastående och stark vind fälles turbinen nästan ihop. Under
gång hållas vingarna ut av tyngd- och centrifugalkraft.

Vid en vindstyrka av ca 6 m/s börjar vindturbinen
uppnå den normala rotationshastigheten. Regulatorn
synkroniserar generatorn till nätet, och inkoppling sker. Vid
ökande vind upp till 13 m/s vridas vingarna automatiskt
så, att hastigheten hålles konstant och effekten ökar. Vid
ytterligare ökande vind hålles effekten konstant genom en
regulator, och vingarnas styrning ändras i motsvarande
grad. Genom att vingarna kunna fällas ihop skyddas
turbinen för överbelastning vid kraftiga byar. Vingarna ställas
automatiskt på 1’löjling i händelse av fel.

Vindturbinen skall uppställas i en bergstrakt i närheten
av Boston. Genom meteorologiska mätningar har man
konstaterat, att vindstyrkan där ligger över 13 m/s under
i genomsnitt 4 500 h/år. Varaktigheten hos denna
kraftkälla blir bättre än för många vattenkraftstationer i
samma trakt. (Mech. Engng 1941 h. 6.) E L

Principritniny av 1 (JOO kW
vindturbin.
Generatorutrustningen t.v. pä
plattformen täckes under drift
av en strömlinjeformad
kdpa. v*»*

(i nov. 1943

E 175

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free