- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
177

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

rent ideell magnetiseringskurva med första delen vertikal,
dels till en kurva i två steg med olika lutning, dels
slutligen till den generella kurvan, i vilket sistnämnda fall
behandlingen är i huvudsak grafisk. De avslutande
kapitlen ägnas åt transduktorns dynamiska egenskaper samt
åt en redogörelse för utförda omfattande experimentella
undersökningar, vilka i stort sett lämnat god bekräftelse
på de framställda teorierna.

Arbetet måste betecknas som synnerligen gediget och
kommer med säkerhet att betraktas som klassiskt under
den ytterligare industriella utveckling av transduktorn och
dess tillämpningar, vilken utan tvivel kommer att äga rum,
och som nu tack vare dr Lamms arbeten kan baseras på
en fast vetenskaplig grundval. Läsaren reagerar kanske i
början inför den nomenklatur, som författaren inför, men
ett djupare inträngande i arbetet visar, att de framlagda
nyheterna äro väl genomtänkta även i dessa
huvudsakligen formella frågor. Fredrik Dahlgren

DK 621.3.022(485) "36" (048)

Kristidsbestämmelser och kristidsmateriel för
elektriska starkströmsanläggningar, av Sten Tennander.
Natur och Kultur, Stockholm 1943. 116 s. 5,75 kr.

Svårigheten att hålla en handbok aktuell gör sig särskilt
märkbar under en kristid, då föreskrifter och förordningar
måste revideras med hänsyn till materialsituationen och
metoder anbefallas, som i normala tider icke kunna
rekommenderas. När Elektroteknisk Handbok efter en kort tid
skulle ges ut i ny upplaga stod man inför alternativet att
antingen inarbeta krisbestämmelserna i handbokens olika
kapitel eller att utge en särskild publikation som ett
komplement till handboken, där samtliga krisförordningar på
området samlas på ett ställe. Lyckligtvis valdes det senare
alternativet och resultatet har blivit en liten bekväm
handbok till nytta för dem, som i sin dagliga gärning ha behov
av en närmare kännedom om dessa bestämmelser och vill
veta i vilken utsträckning kristidsmateriel är tillåten för
användning.

Boken har sammanställts av chefsingenjör Tennander,
som genom sin tidigare verksamhet vid
Industrikommissionen är väl insatt i dessa frågor. Vissa kapitel ha
tillkommit under medverkan av andra fackmän, t.ex. kapitlet
om galvaniserad järnlina och järnkopparlina för
kraftledningar, som i huvudsak utarbetats av förste byråingenjör
Å Vrethem, kapitlet om luftisolerade transformatorer, som
författats av civilingenjör E Stenkvist, samt kapitlet om
arsenikimpregnerade furustolpar, som till författare har
statsinspektör G Charpentier.

I övriga kapitel behandlas eftergifter från de statliga
säkerhetsföreskrifterna av år 1939 samt ändringarna i
ledningsnormerna SEN 18/1940 och Semkos
provningsbestämmelser. Vidare behandlas standardsänkningen för
blypap-persledning samt ersättningsledningarna.

En annan typ av krisförordningar äro de bestämmelser
av administrativ eller teknisk art, som
Industrikommissionen nödgats utge på grund av den försämrade
materialsituationen. Dessa behandlas utförligt i boken liksom även
den ändring i Svenska Elektricitetsverksföreningens
installationsbestämmelser av år 1940, som blivit en logisk följd
av Industrikommissionens bestämmelser och de påtvungna
besparingsaktionerna. Mm

Stockholms Elektricitetsverk 1892—1942. Några data
ur verkets utveckling sammanställda av BiRGrr
Malmström. Stockholm 1942. 117 s.

Stockholms Elektricitetsverk markerade sin 50-åriga
tillvaro med att ge ut en liten minnesskrift, som för
abonnenterna i Stockholm berättar några drag ur verkets
utveckling. Författarinnan har genom arkivstudier och
intervjuer med de få personer från den första tiden, som ännu
finnas kvar, lyckats rädda många karakteristiska episoder
från glömskan och även haft förmågan att levandegöra
materialet. Hela boken är populärt och medryckande skri-

ven, men för säkerhets skull har tillfogats ett kapitel, som
vänder sig direkt till den breda publiken och talar om vad
som händer elektriciteten på dess väg från forsen till
väggkontakten. Här får man också veta, att den sammanlagda
effekten av all vattenkraft, som huvudstaden för
närvarande disponerar, är ca 75 000 kW, medan Värtaverket
efter åtskilliga utvidgningar kommit upp till 120 000 kW.

Mm

Insänt

En integral i samband med
spänningsberoende motstånd

Vid en matematisk undersökning av spänningsberoende
motstånds egenskaper för växelström (se t.ex. Tekn. T.
1943 E s. 58) uppträda integraler av typen

n

A

n)=/

sin" x dx

där n i regel ej är ett helt tal.

Är n ett helt tal, kan integralen lätt evalveras, och dess
värde återfinnes i gängse handböcker. Med hjälp av dessa
värden kan man sedan genom grafisk interpolering finna
I(n) för godtyckligt n (loc. cit. fig. 7).

Det synes emellertid vara värt att erinra om att
integralen /(n) kan återföras till tabellerade funktioner för
varje n. Genom substitutionen sin2 x = t erhålles nämligen
den eulerska integralen

1

1 ( "-1 1
/(") = yj ’ 2 (1 t) 2 dt

0

vilken enligt ett känt samband kan uttryckas i
"gamma-funktioner". Väljes den gaussiska formen II (x), blir
resultatet





II

(-i)-V

(?)

eller, om II I — — I =\ it införes

ii

I(n)= sin™ x dx -

°J 2 "(I)

Beträffande funktionen II (x) bör erinras om att för
x — m = helt tal gäller II (m) =m 1 och för godtyckligt x
liksom för den vanliga fakulteten II (i) = x II (x—1). Det
är således tillräckligt att känna II (x) inom ett intervall av
storleken 1, lämpligen då 0 till 1. Dessa värden finner
man i gängse tabellverk, t.ex. Jahnke—Emde.

G ödberg

\/jt

T



Föreningar

Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den
23 september 1943 under ordförandeskap av tekn. dr Fredrik
Dahlgren, vilken höll en kort parentation över civilingenjör
Julius Körner, som under en lång följd av år intresserat och
osjälviskt deltagit i föreningsarbetet och ända sedan 1918 varit
redaktör för Teknisk Tidskrifts fackavdelning Elektroteknik.

i föreningen invaldes civilingenjörerna Lars Anjou, Erie
Höjer och Gunnar Nilsson, ingenjörerna Robert Bley, Aron
Kvist, Sten Äke Nilsson och Bengt Nyquist, samt inträdde
civilingenjörerna Rolf Boo, Börje Hellström, Sigvard
Höijen-stam, S Morgan Jonasson, Arne Larcén, Sven Rahmn, Knut
Stenberg och Folke Petri.

Ordföranden meddelade att insamlingen med anledning av
professor Henning Pleijels 70-årsdag givit ett nettobelopp av
nära 60 000 kr.

(i nov. 1943

E 177

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free