- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
183

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 7. Frekvensreglering med rörförstärkare och
elektrohydraulisk regulator.

ning i kolvens undre del till hålet inuti, som
genom kanaler står i förbindelse med
mellanrummet, och ut genom diametrala hål i kolvens övre
spindel, som delvis stänges av en ringformig
hylsa, vilken genom regulatorspolen kan höjas och
sänkas. Regulatorspolen rör sig i luftgapet på en
permanent magnet av högtalaretyp. Normalt
fördelar sig tryckfallet lika genom strypningen
nedtill och upptill, så att trycket i mellanrummet blir
hälften av trycket under kolven, varför denna
befinner sig i balans. Genom att höja och sänka
hylsan öppnas eller stängas utströmningshålen,
varigenom tryckfördelningen ändras, så att
kolven följer med hylsan med stor ställkraft.

Den utströmmande oljans återverkan på hylsan
är mycket ringa och nästan konstant. Emellertid
är det nödvändigt att undvika all vilofriktion
mellan kolv och hylsa, då detta medför
onoggrannhet i regleringen och stark tendens till pendlingar.
Detta har lösts genom att centrera hylsan
hydrauliskt i förhållande till kolven, i det att en
del av oljan strömmar ut genom fyra diametrala
kanaler mellan hylsan och kolven. En
förskjutning av hylsan till sidan resulterar i en minskning
av oljehastigheten med åtföljande mindre
tryckfall och högre tryck på ena sidan, vilket försöker
återföra hylsan till symmetriläget. Emellertid ökar
samtidigt utströmningshastigheten på andra sidan,
vilket medför en stark ökning av oljestrålens
dynamiska tryck. I verkligheten blir jämvikten
labil i symmetriläget, om icke kanalerna utformas
såsom visas på figuren, med en smal kanal för
alstring av tryckfallet och en vidgad
utström-ningsöppning, som ger stor yta för det statiska
trycket och låg hastighet på oljan.

Genom att fästa övre ändan av systemet i en
korsformig bladfjäder, som ger bra styrning i
sidled med en lämplig fjäderkonstant i
längdriktningen, erhålles en icke tickande regulator utan
någon som helst vilofriktion.Om samtidigt
huvudventilen utföres utan täckning erhålles praktiskt
taget inget okänslighetsområde.

Den elektrohydrauliska regulatorn utföres nor-

malt utan huvudventil. En dragstång föres då ut
genom hjälpservomotorns botten, som anslutes till
turbinservomotorns normala huvudventil eller
dennas styrstift.

Den elektriska förstärkaren

Som nämnts rör sig regulatorspolen i luftgapet
på en permanent magnet, varför
regleringsstorheten i föreliggande fall måste transformeras till
likström. Då det gäller frekvensreglering utföres
detta lämpligen i en koppling med förstärkarrör,
fig. 7, där samtidigt rören användas för att blanda
den inkommande regleringsstorheten med
återfö-ringsstorheten. Hela systemet matas uteslutande
från en liten växelströmstachometergenerator på
ca 100 VA, som utföres med permanenta
magneter, och är sålunda helt oberoende av störningar
i stationens övriga nät.

Förstärkaren innehåller två push-pullkopplade
pentoder, vilkas anoder matas med växelspänning
från separata lindningar på transformatorn 7\.
Regulatorspolen är utförd med mittpunktsuttag,
som är anslutet till rörens katoder, och
genomflytes i sina båda halvor av anodströmmarna Ia
och i b . Glödström, skärmgallerspänning och
negativ gallerförspänning tas från samma
transformator, fastän de på fig. för enkelhetens skull ha
visats såsom tagna från batterier.
Tachometer-generatorn, som lämnar spänning till
transformatorn 7\, är över en parallellresonanskrets ansluten
till en stor kondensator Cg i rörens gemensamma
gallerledning. I resonans är strömmen i1 i fas med
tachometergeneratorns spänning och alstrar
sålunda över Cg en liten spänning eg, 90°
förskjuten i förhållande till ev och till rörens
anodspänning. Vid en avvikelse från resonansfrekvensen
erhålles en relativt stor reaktiv komposant i ix
fore eller efter ev, som i sin tur ger ett
spänningsfall över Cg i fas med eller i fas mot rörens
anodspänningar.

I fig. 8 a visas de båda anodströmmarna i a och
ib för konstant spänning på gallren. Rören släppa
igenom var sin halvperiod, medelvärdet av
strömmarna genom de båda halvorna av
regulatorspolen blir lika, och den resulterande ställkraften
blir sålunda lika med noll.

I resonans erhålles en liten sinusformig
spänning eg över kondensatorn, 90° förskjuten i
förhållande till anodspänningarna. Anodströmmarna
deformeras därför enligt b, men deras
medelvärden äro fortfarande lika stora och ställkraften
lika med noll.

Fig. 8 c visar inflytandet av en komponent eg
i fas med ev, som uppstår då frekvensen avviker
från resonansfrekvensen. Röret A får nu positiv
tillsatsspänning under den halvperiod dess anod
är positiv, varför anodströmmen i a ökar. I
motsats härtill får röret B negativ tillsatsspänning
under sin halvperiod, så att ib avtar.
Regulatorspolen får sålunda en uppåt- eller nedåtriktad

3 april 1943

E 183

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free