- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
190

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fitj. 4. Äldre lastomställningskurvor enligt prov.

gör en lämplig anslutningspunkt för yttre
manuell eller automatisk lastreglering, enär
regulatorn därvid bibehåller sina frekvensreglerande
egenskaper. Lastregleringen blir tydligen en
me-deleffektreglering.

Varvförställntng och automatisk lastregleriiig

Effektreglering och frekvensreglering äro ofta
motverkande. Ju mera man därför inriktar sig på
att reglera energin (medeleffekten) i stället för
effekten, desto bättre verkar frekvensregleringen.

Man kan även tänka sig en speciell
frekvensreglering med flera regulatorer, som genom
varvförställningen följa en särskilt finreglerande
ledareregulator eller annan separat
frekvensindike-rande apparat. Så anordnade automatiskt
effekt-som frekvensreglerande regulatorer förekomma
sedan gammalt, men resultatet har antingen inte
varit särskilt lyckat eller har erbjudit komplice
råde problemlösningar, på grund av varvförställ
ningens oregelbundna och långvariga inverkan pa
regulatorpådraget. Man har måst införa begrän
sande och bromsande korrektiv för de elektriska
impulserna. Regleringsförloppet har därigenom
blivit mycket långsamt.

Fig. 4, som hämtats från Aseas broschyr
"Automatisk reglering av effekt och frekvens", visar
exempelvis hur en 10 s förställning ger en ca 2
min. lång omställning av effekten med en
varvförställning av äldre typ. Motsvarande förhållan
de vid det nya utförandet blir föga mer än 10 s
omställning av pådraget vid 10 s förställning,
vilket framgår av fig. 5, som för jämförelse ritats i
samma skala som fig. 4.

Diagrammen 4 och 5 i fig. 3 visa prov på den
nya varvförställningens direkta inverkan på
varvtalet, vilket bl.a. underlättar generatorns
infas-ning. Vid diagram A har man medvetet sökt
åstadkomma en omställning med ± 2 %. Pådraget eller
varvtalet följer alltså omedelbart
förställnings-impulsen och upphör samtidigt med denna —
oberoende av impulsens storlek. Mot en viss
inställning av varvförställningen svarar ett givet
läge av pådraget (vid konstant frekvens) eller
varvtalet (vid enskild drift). Denna varvförställ-

ning blir alltså särskilt passande för yttre
automatisk lastreglering. Ovannämnda föj dröjande
anordningar bli därvid onödiga, varigenom
regleringssystemet förenklas och fungerar bättre.
Detta ger även nya kombinationsmöjligheter.
Man kan sålunda med lämpliga elektriska
apparater hålla medeleffekten på maskinen eller på
en viss elektrisk anknytningslinje konstant eller
föränderlig enligt ett givet program, eller också
följande vattenståndet eller andra variabler.
Denna reglering kan givetvis också begränsas till ett
visst frekvensområde, önskar man en dylik
automatisk reglering av den momentana lasten
(effekten), oberoende av frekvensen, användes
regulatorns pådragsbegränsning.

Finreglering av frekvensen

Tidigare har nämnts det vanliga önskemålet att
regulatorerna ej skola känna mindre
frekvensändringar vid samköming, varför de i allt för
stor utsträckning användas enbart som
rusnings-regulatorer. Med undantag för statens särskilt
frekvenshållande kraftverk förekommer ingen
egentlig "momentan" reglering av frekvensen i
Sverige. De frekvenshållande verken äro dels
alltför få och dels verka de 1’ör långsamt för att
frekvenshållningen skall bli god.
Frekvensvariationernas gränser äro ungefärligen ± 0,5 p/s. För att
erhålla ett gott resultat måste man ha så många
regulatorer som möjligt med stor känslighet och
god regleringsförmåga.

De nya KMW-regulatorerna uppfylla som här
framhållits väl dessa fordringar i sitt normala
utförande men kunna genom en särskild anordning
göras speciellt snabbreglerande vid samköming i
och för en finreglering av frekvensen. De
förekommande momentana frekvensändringarna
motarbetas därvid snabbt ocli förhindras anta höga
slutvärden.

Diagram 3 i fig. 3 visar prov ined en så
anordnad regulator. Det gäller här ett mycket litet
turbinaggregat. som är anslutet till ett stort nät.

Fig. 5. I-a.sto inställningskurvor vid nya regulatorer. Lasten
är antagen lika med pådraget; omställningen blir exakt lika
vid motsvarande minskning av lasten.

E 190

4 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free