- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
191

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Den reglerade maskinen kan därför inte
märkbart påverka nätfrekvensen. Man ser dock tydligt
turbinpådragets stora regleringsrörelser från den
punkt där "snabbregleringen" träder i
verksamhet. Direkt inverkan på nätfrekvensen kan endast
erhållas vid ett stort för frekvenshållning
passande kraftverk, men det har hittills inte varit
tillfälle att prova detta.

Med hänsyn till de möjligheter i fråga om
direkt frekvensreglering som de nya
KMW-regu-latorerna erbjuda kan en god frekvenshållning i
ett stort nät erhållas genom uppfyllande av i stort
sett följande betingelser:

tillräckligt antal kraftverk, speciellt anordnade
för precisionsreglering av frekvensen; dessa reg-

lera snabbt ut de momentant uppträdande
frekvensändringarna ;

så få kraftverk eller maskiner som möjligt
köras på pådragsbegränsning eller lia tröga ocli
relativt frekvensokänsliga regulatorer;

övriga regulatorer skola ha god känslighet och
regleringsförmåga för små frekvensändringar;

de överta därvid och reglera ut de långvariga
frekvensavvikelserna och avlasta därigenom
större kvarvarande pådragsändringar i de
precisions-reglerande kraftverken, vilkas regulatorer annars
lätt komma till sina ändlägen.

Genom effektivt verkande varvförställning kan
önskvärd energireglering ordnas på de enskilda
maskinerna.

Koblinger og typevalg for spenningsdelere

PROFESSOR K FAYE-HANSEN, TRONDHEIM

Det forekommer temmelig liyppig at man får
bruk for spenningsdelere, som for å frembringe
og fastholde nullpunktspotensial i enfase 3-leder
eller trefase 4-leder system eller for å frembringe
lik strömfordeling for parallelle kretser, som for
parallelle elektroder i likerettere,
paralleltarbei-dende transformatorer med forskjellig
overset-ningsforhold og/eller prosentual
kortslutnings-spenning, transformatortrinkoblere med
spenningsdelere osv.

Of te blir slike spenningsdelere også kält
reak-tansspoler, især hvor de, som for de siste formål,
under visse driftsforhold eller overgangsstillinger
virker som sådanne. Ofte er betegnelsen
transformator eller sparetransformator vel så godt.

I svært månge tilfelle er den gunstigste kobling
elc. prinsipielt oplagt uten noen nærmere
under-sökelse. Når det f.eks. bare er spörsmål om to
slrömmer, som skal ha samme fase og stå i et
bestemt forhold til hinannen (oftest være like). da
er det uten videre klart at den riktige lösning er
en enfasetransformator med det omvendte
vinci ingsforhold av strömforholdet (oftest begge like).
Som regel er transformatorens to viklinger koblet
sammen (altså som spenningsdeler) til en ledning,
som skal före summeströmmen.
Dimensjonering-en må være slik at magnetiseringsströmmen ved
den störste spenningsforskjell, som må
övervinnes for å opnå den önskede strömfordeling, ikke
överstiger en önsket grense.

For en transformatortrinkobler med
spenningsdeler, hvor hver kontakt normalt bare skal före
(og bryte) den halve ström, anvendes en enfase
spenningsdeler med vindingsforholdet 1 : 1, hvor

DK 621.314.222

de to viklinger har liten reaktans i forhold til
liverandre. Hvor stor magnetiseringsströmmen
kan önskes i dette tilfelle, er et spesialspörsmål
med hensyn til spenningen i mellemstillingen og
strömbrytningsforholdene, mens det ellers oftest
önskes at magnetiseringsströmmen skal være
meget liten i forhold til arbeidsströmmene.

Hvis det blir spörsmål om mere enn to
ström-mer, som skal höides i bestemt forhold til
hver-andre (som regel skal være like), kan derimot
spörsmålet om den gunstigste kobling og
trans-formatoranordning ofte bli tvilsomt. Den vil være
avhengig av spenningsforholdene osv.

Ved avgjörelse av spörsmålet om den gunstigste
kobling bör man også ta hensyn til hvad der
even-tuelt kan vinnes ved sammenbygning av
trans-formatorene (spenningsdelerne) i likhet med hvad
der gjöres ved flerfasetransformatortyper. Her
kan de resultater som er gitt i arlikkelen
"Sani-menligning mellem transformatortyper" i Tekn.T.
1942 E s. 126 komme til nytte.

Hvis det er tre strömmer, som skal höides like,
lik 1/3 av den totale ström, er det også tre
for-skjellige koblinger som det synes i sin
almindelig-het kan komme på tale:

1. ved hjelp av en transformator gjöres f.eks.
strömmen i / og 2 like og ved en annen strömmen
2 og 3 like, fig. la;

2. som 1. idet der dog også innsettes en tredje
transformator for å gjöre 1 og 3 like, hvorved de
tre kretser blir symetriske, fig. 1 b;

3. mellem 1 og 2 er en spenningsdeler med
vindingsforhold 1:1. Til dens midtpunkt er
koblet en annen med vindingsforhold 2 : 1, hvorved

3 april 1943

E 191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free