- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
197

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 4. Skal av kiselalg. Hög förstoring. De små hälen i de
ovala hålen ha en storlek av ca 2 mp., förstoring ca 40 000
ggr (enligt H Ruska).

mikroskopet. Fig. 4 visar en bild av en kiselalg. Den
beslår av två skikt, som äro förenade med ett nätverk av
pelare. I det ena skiktet finnas rännformiga spår, i det
andra skiktet finnas ovala hål, täckta med ett membran,
som är genomborrat med en mängd fina hål. Dessa hål
ha en diameter av ca 2 mp. Uppbyggnaden av kisellagren
har tydligt kunnat klarläggas genom stereoskopiska
upptagningar (Naturwiss. 1942 h. 4).

Den utökning i vårt synfält av två tiopotenser, som
elektronmikroskopet redan medfört, kan för närvarande
endast delvis utnyttjas. Preparationsmetoderna äro
ofullständiga och vår erfarenhet om vad vi se begränsad. Med
stigande fullkomning av preparationsmetoderna och större
erfarenhet komma upptäckterna säkerligen att följa slag
i slag. Erik H Lundgren

Notiser

Hyllning till professor Pleijel. Som bekant fyllde i
somras professor Henning Pleijel 70 år. Kamrater och
vänner, institutioner och företag bringade honom därvid sin
hyllning genom att tillskjuta medel till främjande av
teknisk vetenskaplig forskning vid K. Tekniska Högskolans
avdelning för elektroteknik enligt de riktlinjer som
jubilaren bestämmer. Insamlingen nådde ett resultat av över
(>0 000 kronor och möjliggjorde även målande av ett
porträtt, vilket utfördes av konstnären Nils Asplund.

Vid en högtidlighet på Tekniska Högskolan den 4
november överlämnades donationen och porträttet till
högskolan av tekn. dr Fredrik Dahlgren i egenskap av
ordförande i den kommitté som organiserat insamlingen.
Professor Pleijel framförde sin glädje och tacksamhet för
donationen och framhöll, att de över 20 år han fått verka
vid högskolan för honom varit en mycket lycklig tid. Han
omtalade sedan, hur han tänkt sig, att donationsmedlen
skulle disponeras. Hela räntan jämte en del av kapitalet
skall årligen utdelas som stipendier till unga forskare
inom elektrotekniska avdelningen vid KTH. På högskolans
vägnar mottogs donationen och porträttet av preses,
generaldirektör Gösta Malm, som bl.a. gav uttryck åt
önskemålet att porträttet anvisas sådan plats inom högskolan,
att det för kommande generationer av teknologer skall bli
en välkänd bild.

Därefter följde korta föredrag av fvra f.d. lärjungar
till professor Pleijel. De betonade alla lyckan av att ha

haft en lärare, som förmått fängsla sina elever med en
klar framställning av svåra teorier och göra dem delaktiga
av sin forskarglädje. Professor Pleijel var skicklig, säger
en av dem, att med sinnrika konstgrepp göra svåra
problem enkla.

Professor Erik Löfgren behandlade
reciprocitetsprin-cipen och dess utveckling. Redan Maxwell hade påpekat
att reciproka samband förekomma inom alla
vetenskapsområden och att de ofta göra det möjligt att återföra ett
svårare problem till ett enklare. Det är förståeligt, att
professor Pleijel med sitt sinne för eleganta metoder här har
tjusats av teorins enkelhet och skönhet. Han har i en
serie uppsatser och skrifter behandlat
reciprocitetsprinci-pens tillämpning och giltighet vid elektriska ledningssystem
och för elektromagnetiska vågor. Därvid ha spännings-,
ström- och proportionsreciprocitet berörts. En synnerligen
vacker och generell behandling av reciprociteten i ett
elektromagnetiskt fält har Pleijel framlagt i en skrift med titeln
"Two reciprocal theorems in electricitg" skriven år 1925.
Ungefär samtidigt med Pleijel ha Sommerfeld och Carson
gjort likartade undersökningar. Tyskarna ha sålunda
kommit alt betrakta Sommerfeld och amerikanarna Carson
som den allmänna reciprocitetssatsens upphovsman. Vi
svenskar kunna med berättigad självkänsla hålla på Pleijel
och detta med så mycket större skäl, som ban i sina
arbeten har beaktat vissa synpunkter som inte återfinnas hos
andra.

Dr Fredrik Dahlgren talade om Thevenin—Pleijels
teorem. Thevenin har först angivit teoremet, men Pleijel
har utvecklat och tillämpat det, varför namnet Thevenin—
Pleijels teorem är väl motiverat. Dr Dahlgren gav en
överblick av de möjligheter till förenklade beräkningar av
osymmetriska förlopp i trefassystem, som ges av teoremet
och härledde som exempel ett uttryck för fasspänningarna
vid ett tvåpoligt fel. Med hjälp av teoremet får man lätt
fram de grundläggande ekvationerna. Ur dessa kunna
sedan de formler och tabeller härledas, som äro av värde
för den i praktiken arbetande ingenjören. Dr Dahlgren
hade i sin egen verksamhet haft stor nytta av teoremet
och angav flera exempel, där teoremet med fördel kunde
användas.

Generaldirektör Håkan Sterky talade om
grundekvationerna för filterteorin enligt Pleijel. Han skildrade på
ett målande sält spänningen och intresset hos de unga
teknologerna i E 4 år 1922 den dag, då de skulle få höra
den första föreläsningen om vågfilter. Pleijel utgick då
från det allmänna ekvationssystemet för en homogen
ledning. Generaldirektör Sterky utförde nu räkningen med
Pleijels beteckningar och påpekade den principiellt enkla
framställning, som följer av att man räknar med
kortslutnings- och tomgångsimpedansen för halva ledningen
eller för filtrets L-sektion samt inför avledningsimpedan-

Nils Asplunds
porträtt av
professor Pleijel.

3 april 1943

E 197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free