Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
sen A. Denna Pleijels melod och den form lian tidigt gav
åt grundekvationerna för lednings- och fyrpolsteorin har
alltid väl försvarat siu plats vid sidan av Kennellys och
Breisigs framställningar. Generaldirektör Sterky antydde
därefter den snabba utvecklingen sedan 1922, då den
första interurbankabeln i Sverige delvis logs i trafik.
Tvåtrådsöverdragen till denna kabel hade lågpassfilter med en
dämpning i spärrområdet av 1—3 N. Nuvarande
toppprestation utan användande av speciella element såsom
kvartskristaller är filter, där dämpningen vid 1 500 p/s är
nästan noll och vid 1 200 p/s 10 N. Mångkanalsystem för
telefoni och telegrafi ha nu möjliggjorts genom
filterteknikens utveckling, vilket innebär stora besparingar i pengar
och material.
Professor Stig Ekelöf berättade om sitt
examensarbete på KTH, ’Motstånd och inre induktans hos
sammansatta cylindriska ledare". Hur högfrekvensmotståndet
varierar hos en tråd, som är överdragen med ett skikt av ett
annat material, det var ett aktuellt problem i rundradions
barndomstid, då man t.o.m. var rädd för att använda
förtent kopplingstråd. Professor Ekelöf kunde använda
metoder angivna i Pleijels doktorsavhandling och fann då, att
förlustökningen hade ett maximum vid ett visst relativt
högt värde på ledningsförmågan, vilket värde i ett
speciellt fall låg i närheten av ledningsförmågan för zink.
Har ytskiktet en lägre ledningsförmåga, blir
inträng-ningen i ytskiktet dålig, och strömmen går mera i kopparn,
varför förlusterna minskas. Ett liknande problem hade
professor Ekelöf träffat på för några år sedan, nämligen
insvängningsförloppet i trögverkande reläer med
kopparmantel. Man kan ta hänsyn till de vid
växelströmsmagne-tisering i en magnetisk krets i kärnan uppkommande
virvelströmmarna genom alt räkna med komplexa
magnetiska motstånd. Man får då ungefär samma formler som
för den elektriska impedansen vid skineffekt. Problemet
skulle nog komma att bli ett examensarbete på CTH ett
av de närmaste åren.
Direktör Hemming Johansson framförde slutligen ett
tack från de institutioner och industrier, som använda
elektroingenjörer, vilka utbildats under professor Pleijels
ledning. Han uttryckte en förhoppning om att avsikten med
donationen måtte förverkligas i rikt mått och att professor
Pleijel själv skulle få tillfälle alt se resultaten därav.
Högtidligheten hade samlat ett representativt
auditorium. Den tacksamhet och den vördnad för professor
Pleijel, som tydligt framlyste ur talarnas personligt
färgade inlägg, delades säkert av auditoriet, varav flertalet
själva varit lärjungar till professor Pleijel. E L
Föreningar
Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den
den 15 oktober 1943 under ordförandeskap av tekn. dr F
Dahlgren. Fjärde årskursen teknologer ur E-sektionen vid
KTH voro föreningens gäster. I föreningen invaldes
ingenjör B Stohne. Den vid föregående sammanträde bordlagda
frågan om fackredaktörer för Teknisk Tidskrifts avdelning
Elektroteknik återupptogs, och föreningen beslöt att till
fackredaktörer utse civilingenjörerna T Malmström för
kraftteknik och E H Lundgren för teleteknik.
Föreningen höll därefter sin första referatafton, varvid
fyra huvudreferenter gåvo en översikt av de viktigaste
nyheterna inom krafttekniken sedan krigsutbrottet, baserad på
uppgifter från ett stort antal underreferenter, var och en
specialist inom ett visst område. Tekn. dr U Lamm
refererade området maskiner och apparater, tekn. dr I Herlitz
kraftöverföring, civilingenjör T Malmström elektricitetens
användning och civilingenjör R Thorbitin material,
mätningar, normer och kraftteknisk fysik.
Efter referaten, som i koncentrerad form komma att
återges i Teknisk Tidskrift, följde nåara frågor av hrr Rydbäck,
Thorelli, von Geijer, Liljeblad m.fl., vilka besvarades av
huvudreferenterna och närvarande underreferenter.
En mycket stor del av de ca 200 närvarande deltog i den
efterföljande supén och samkvämet. Det visade sig då, att
referenterna i varje fall givit ceremonimästaren många goda
uppslag till sakkunnig värdesättning, och de gästande
teknologerna bidrogo förtjänstfullt till underhållningen.
Mm
Svenska Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den
5 november 1943 under ordförandeskap av förste byråingenjör
Gustaf Swedenborg och i närvaro av ett 60-tal medlemmar.
I föreningen inträdde civilingenjörerna Gunnär Svala, Bengt
Bengtsberg och Töre Jakobsson.
Dagens Eko framfördes av byrådirektören Sven
Nordström. Han behandlade de svenska insatser för
högfrekvens-telefonins utveckling, som nyligen föranlett IVA att utdela
sin guldmedalj till civilingenjörerna Stig Janson och Ragnar
Stålemark.
Tal. gav först en återblick på högfrekvenstelefonins
användning för telegrafverkets långdistansförbindelser på
kabelledningar. Stålemark har bidragit till utvecklingen av de olika
överföringssystemen med ett flertal konstruktionsfinesser.
Särskilt framhölls en sinnrik moduleringsmetod, som innebär
att de dyrbara och komplicerade kristallfiltren kunna
undvaras. Janson har angivit ett värdefullt förfaringssätt i
samband med den bortkoppling av kablarnas gamla pupinspolar,
som erfordras vid införandet av högfrekvenstelefonin. Metoden
medger att man lätt når fram till den höga grad av frihet
från störningar och överhörning, som utgör ett av kraven
vid drift med mångkanalsystem, i synnerhet då höga
bärfrekvenser komma i fråga.
Dagens föredrag hölls av tekn. dr Sigurd Kruse, som talade
över ämnet "Impedansmätbryggor för växelström". I
anslutning till föredraget, vilket kommer att inflyta i Teknisk
Tidskrift, demonstrerade tal. en del mätapparater, däribland en
halvbalanserad brygga med katodstråleoscillograf som
indikator. Efter föredraget förekom även visning av
mätutrustningar från Siemensbolaget.
I en kortare diskussion i anslutning till föredraget yttrade
sig hrr Svedberg, Swedenborg, Laurent och föredragshållaren.
Avslutningsvis påpekade ordföranden — på förekommen
anledning — att styrelsen nyligen beslutat att tillsvidare
försöksvis framflytta sammanträdestiden till kl. 19.00, detta på
framställning av landsortsmedlemmar, främst från Asea. En
försöksomröstning bland de närvarande gav dock vid handen
att det stora flertalet, uppskattningsvis 75—80 önskade
bibehålla den hävdvunna samlingstiden kl. 19.30.
Efter sammanträdet vidtog sedvanlig supé jämte samkväm,
varvid hr E Lundgren, som åtagit sig att vikariera för den
frånvarande klubbmästaren, utövade en lättare kritik av vad
föredragshållaren haft att framföra.
a
Svenska Elektroingeiijörsföreningeii sammanträdde den
12 november 1943. Ordföranden, tekn. dr Fredrik Dahlgren,
höll en kort parentation över den nyligen bortgångne
föreningsledamoten Axel Estelle. Till styrelse för 1944 valdes hrr
F Dahlgren, ordförande, H Alexandersson och G Swedenborg,
vice ordförande, T Malmström och S Öberg, sekreterare, A
Vrethem, ceremonimästare, samt B Hansson, IC Kåell, E
Sten-kvist, E Ternström, G Wästberg och F Hammar.
Klubbmästare blevo hrr S Weslien och A Lundén samt revisorer hrr
P Martin och A Ritzler. Till representanter i Svenska
Teknologföreningens styrelse valdes hrr H Alexandersson och T
Malmström med A Vrethem som suppleant och i
biblioteksnämnden hrr S Kåell och E Malmgren.
Oberingenieur H Thommen, Baden, Schweiz, höll ett
föredrag betitlat "Neue Forschungsergebnisse auf dem G-ebiete
der Schaltertechnik unter besonderer Berücksichtigung des
Druckluftschnellschalters". Föredraget kommer att återges i
Teknisk Tidskrift.
Vid eftersitsen visade föredragshållaren en film över
brytförloppet i en tryckluftströmbrytare samt provning av dylika
brytare vid särskilt låg temperatur och ogynnsamma
väderleksförhållanden.
Mm
E lya
4 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
