Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI OCH ORGANISATION
redaktör: erik swartling
Häfte 2
Årg. 73
Industriens organisationer • Arbetsmarknadens organisationer • Notiser • Förenings-
meddelanden
6 febr.
1943
Industriens organisationer
DIREKTÖR GUSTAF SETTERGREN, STOCKHOLM
Vid avd. I:s sammanträde den 18 december
1942, som hade ägnats åt ämnet "Industriens
organisationer och deras arbetsuppgifter",
lämnade direktören i Sveriges
Industriförbund, Gustaf Settergren, en allmän översikt
av föreningsväsendets utveckling och
uppehöll sig särskilt vid Sveriges Industriförbund
och dess branschorganisationer. Direktören
i Svenska Arbetsgivareföreningen, Fritiof
Söderbäck, talade om
Arbetsgivareföreningens och Landsorganisationens organisation
och om förhållandet mellan dessa båda
topporganisationer på den svenska
arbetsmarknaden.
De båda föredragen återgivas här nedan i
sammandrag.
Inledning
Skråväsendet
Inom den ekonomiska historien skiljer man
som bekant på det medeltida och det
merkanti-listiska systemet. Gemensamt för båda dessa
system var dock skråväsendet, som i viss mån gav
dem färg och innehåll. Den moderna forskningen
har visat att detta skråväsen har sina rötter
förankrade i de antika yrkesföreningarna. Under
historisk tid, ända fram till 1800-talets början,
har i stort sett det ekonomiska systemet på så vis
karakteriserats av skråväsendet eller av med detta
mycket likartade bildningar.
Skråväsendet är en mycket intressant företeelse
med sina i nästan varje detalj så gott som lika
privilegier och styrelseformer i alla Europas
länder. Skråorganisationen var av offentlig-rättslig
karaktär. De olika skråorganisationerna
härledde sin makt direkt från staten.
Under hela den tid skråväsendet existerade,
fanns det ingen annan organisation för
samarbetet mellan producenterna än skråkorporationerna.
Där handlades såväl rena yrkesangelägenheter
som tekniska och ekonomiska frågor, och något
behov av andra sammanslutningar fanns därför
DK 654.01
belt enkelt icke. Merkantilismen efterträddes
som bekant av den ekonomiska liberalismen.
Deri ekonomiska liberalismen
Den ekonomiska liberalismen vilade på två
huvudprinciper. Den ena var, att allt
statsingripande var olämpligt och skadligt, och den andra
att individen skulle göras till politikens ledande
och levande idé i stället för staten. Staten skulle
koncentrera sig på vissa centrala ramuppgifter
men i övrigt lämna näringslivet i fred. En
naturlig följd av denna uppfattning blev, att de
privilegier för näringsutövning, som hade tillerkänts
skråmedlemmarna, upphävdes liksom de
reglementerade former, i vilka näringslivet tidigare
hade varit bundet. Fönstren och dörrarna till
frihetens rike öppnades på vid gavel. Frisk, ren
luft skulle strömma in i de gamla skrymslena
och driva ut allt det gamla, mörka och instängda.
Liberalismen är alltså ett enda förhärligande av
individen men också av det organiserade
initiativet. Några organisationer fingo därför icke
tränga sig mellan staten och företagen. Den
första, verkligt rena liberala epoken kännetecknas
också av att icke något som helst föreningsväsen
förekom. Vid tiden för näringsfrihetens
införande i vårt land, på 1860-talet, bestod industrien
huvudsakligen av smärre, hantverksliknande
företag, som mest arbetade på beställning. Men
med maskinernas segertåg över världen och
kommunikationsväsendets utveckling förändrades
produktionen på ett avgörande sätt. En verklig
industri började så småningom uppstå, en
mångfald stora företag, som arbetade för den totala
marknaden. I samband härmed blev det
nödvändigt att driva en mera aktiv försäljning för
att finna avsättning för de frambragta
produkterna. Den växande konkurrensen drev firmorna
till allt desperatare åtgärder till främjande av
försäljningen. Detta väckte opposition från statens
sida och framtvingade den ena lagen efter den
andra för att råda bot på de olyckliga följderna
6 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
