Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av denna politik i form av svältlöner, allt för lång
arbetstid och andra sociala nackdelar.
Det moderna föreningsväsendet
Även näringslivet självt började frukta denna
utveckling, och man sökte för den skull slå vakt
om sina intressen genom samarbete och
sammanslutning. En del av dessa sammanslutningar
syftade till att vara ett skydd mot, som obehöriga
ansedda, statliga och enskilda ingripanden; andra
skulle reglera konkurrensen företagen emellan.
På det sättet har så småningom det system av
gruppbildningar och organisationer vuxit upp,
som otvivelaktigt utgör ett av det moderna
ekonomiska livets mest markanta drag. Man kan
ju utan överdrift säga, att de båda senaste
årtiondena utmärkas av ett riktigt
föreningsbild-ningsraseri.
Den nu senast skildrade epoken, som satte in
i slutet av 1880-talet, utmärkes alltså därav, att
två av de ledande principerna i den ekonomiska
liberalismens lära, de om statsingripandets och
samarbetets skadlighet, ha blivit avsevärt
rubbade. Grunden för det ekonomiska livet har
visserligen fortfarande varit den privata
företagsamheten, men fasta riktlinjer för det ekonomiska
handlandet lia i stor utsträckning saknats.
Den stora, centrala frågan om förhållandet
mellan staten och den enskilda företagsamheten
står ju i förgrunden och kommer väl att så göra
i än högre grad, när kriget en gång tar slut. Det
kan därför vara av värde att ha de historiska
linjerna klara; man ser därigenom dagens problem i
ett bättre ljus.
Som tidigare har antytts, har den samverkan
inom näringslivet, som nu äger rum inom det
moderna föreningsväsendets ram, varit av
tvåfaldig natur. Dels ha vi sådana föreningar, vilkas
medlemmar stadgeenligt ha förbundit sig att
handla på ett visst sätt, och där överträdelser av
dessa förpliktelser medföra ekonomiskt ansvar.
Dessa föreningar äro i stor utsträckning av
mono-polistisk natur, ha ett direkt ekonomiskt intresse
— det ligger i sakens natur. Dels ha vi de s.k.
allmänna intresseföreningarna, vilka äro av helt
annat, man skulle kunna säga oskyldigare slag.
Intresseföreningarna
Till detta slags föreningar hör Sveriges
Industriförbund och alla dess branschorganisationer.
Den allra äldsta av dessa föreningar är
Jernkontoret, som grundades redan i mitten av
1700-talet. Svenska Bomullsfabrikantföreningen
tillkom 1880, närmast följd av Svenska
Bryggareföreningen med födelseåret 1885. Därefter bildades
i rask följd Järnverksföreningen, Trämasse- och
Cellulosaföreningarna och en mångfald andra.
Svenska Trävaruexportföreningen kom till först
1906 och Sveriges Industriförbund ännu senare,
1910.
De allmänna intresseföreningarnas centrala
uppgift är att vara bärare av den allmänna
industripolitiska uppfattningen och verka så långt
möjligt är för dess accepterande i lagstiftningen.
Dessa organisationer ha alltså att för
statsmakterna klargöra industriens uppfattning och in-
ställning till frågor, som beröra industrien i dess
förhållande till staten. Framför allt gäller det att
stödja industriens strävan att under självtukt och
självansvar få utöva sin verksamhet utan alltför
besvärande statlig dirigering och kontroll. Denna
verksamhet kräver givetvis ett omfattande
utredningsarbete. Detta utföres i viss mån inom
Industriförbundets och branschorganisationernas
kanslier. Dessutom har på senare år det av
Industriförbundet och Arbetsgivareföreningen ledda
och ekonomiskt stödda Industriens
Utredningsinstitut tillkommit.
Industriförbundets organ
Industriens Utredningsinstitut
Industriens Utredningsinstitut skall i främsta
rummet sköta det långsiktiga, planläggande ut
redningsarbetet. De nu så moderna statliga
tvångshushållningstankarna ha gjort det
ofrånkomligt, att industrien själv i förebyggande syfte
söker att öka industriens möjligheter att bidraga
till en ändamålsenlig lösning av sådana
samhälls-och näringsproblem, som ligga inom dess
intressesfär. Härigenom ökas utsikterna för industrien
att länka in utvecklingen på de enligt dess
mening ändamålsenligaste banorna, samtidigt som
man skaffar material att slå tillbaka eventuella
försök att dirigera den industriella produktionens
inriktning. Icke minst i den nuvarande
situationen med dess aktuella försörjningsproblem, är
det av vikt att man intresserar sig för vårt
näringslivs utveckling på längre sikt. Det är denna
uppgift, som utredningsinstitutet bl.a. skall fylla.
Bland de spörsmål, som för närvarande påkalla
institutets uppmärksamhet, komma
norrlandsfrågorna obetingat i främsta rummet. Det är många
faktorer, som inverka på det norrländska
försörjningsproblemet. Det gäller bl.a. att skapa bättr.e
utkomstmöjligheter för den del av befolkningen,
som den nuvarande företagsamheten inte förmår
assimilera och i varje fall icke kan helt
tillfredsställande försörja. Institutet söker därför att hos
de norrländska företagen vidga och stärka
intresset för dessa frågor och förmå dem att upptaga
nya tillverkningar för att på så sätt förbättra
försörjningsläget. Dessa strävanden ha i viss mån
redan krönts med framgång. Ägofigurerna förete
nämligen fortfarande en fast otrolig splittring på
olika ägare med en mängd små områden
insprängda här och där. Detta försvårar givetvis
möjligheterna till effektiv skogsvård och
rationellt skogsbruk. Institutet är vidare sysselsatt
med en omfattande utredning rörande
bostadsförhållandena på industriorterna.
Bostadsfrågan ägnade Industriförbundet sin
uppmärksamhet redan under förra kriget.
Förbundet startade då ett särskilt bolag, AB
Industribostäder, som skulle söka lösa industriens
bostadsfråga. Dess arbete ledde till konstruktionen
av de fabriksmässigt tillverkade bostadshusen,
som otvivelaktigt innebära en utomordentligt
rationell lösning av byggnadsproblemet. Enligt
uppgift från företagen själva finns f.n. en brist
på 28 000 bostäder på industriområdena, och det
beräknas att kostnaden för att täcka nybyggnads-
I 10
6 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
