Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vittnar om fredsvilja från arbetarsidan. Därtill
kommer en annan omständighet av stor betydelse.
Det är nämligen så, att arbetarna vanligen yxa
till sina förslag på ett sätt, som gör
förhandlingsarbetet oerhört tungt, om avtalet säges upp. För
att ge en antydan om vad dessa
förhandsförhandlingar numera betyda, kan det nämnas, att det på
hösten 1942 fanns avtal för 350 000 man, som
gingo ut vid årsskiftet. Av dessa hade genom
förhandsförhandlingar uppgörelse träffats för 330 00
man i medio av december.
Rätts tvister
I alla avtal inom SAF och förmodligen även
utom denna organisation finns det bestämmelser
som säga, att tvist om ett avtals tolkning eller
till-lämpning först skall handläggas av parterna
själva, och, om de icke kunna enas, mellan
parternas organisationer. Kunna organisationerna
icke komma överens, får arbetet icke läggas ned
utan i stället skall tvisten dragas inför
arbetsdomstolen. Om ett sådant mål tidigare drogs inför en
vanlig domstol, kunde det gå flera år, innan det
blev avgjort i högsta domstolen, varför det
praktiska värdet av detta rättsmedel var ganska ringa.
Nu har man vunnit den stora fördelen, att
arbetsdomstolen som enda instans kan avgöra saken
slutgiltigt inom några månader. Det är alltså först
genom arbetsdomstolens tillkomst, som vi ha fått
en verklig rättsordning på detta område.
Kampmedlen
Även för social krigföring är pengar det
viktigaste, och båda de stora organisationerna på
arbetsmarknaden liksom deras underavdelningar
skaffa sig detta kampmedel genom avgifter som
de uppta. Till SAF betalar varje medlem 20
kronor årligen per vuxen manlig arbetare och 10
kronor per kvinnlig och minderårig arbetare. SAF
har i dag ett kapital av ca 50 miljoner kronor.
Fackföreningsrörelsen har omkring 160 miljoner
kronor.
Vid konflikt betala båda organisationerna
strejkbidrag. SAF betalar 1 krona per dag och
arbetare fr.o.m. den ll:te strejk- eller
lockoutdagen. Vid vissa konflikter har föreningen
dessutom möjlighet att ge extra understöd. Detta
förekommer i synnerhet i sådana fall, då, såsom
skedde i somras inom bokbinderibranschen,
arbetarna gå till attack genom en partiell strejk,
som endast berör vissa företag på motsidan. De
välja nämligen då ut sådana företag, som äro
speciellt känsliga. Antingen kan man då lokalt
blockera de företag, som icke ha angripits, eller ge
de angripna ett speciellt kraftigt understöd. Detta
är naturligtvis också en sammanhållningsfråga,
ty de angripna kunna icke finna sig i att berövas
sina kunder, medan konkurrenterna arbeta för
fullt.
Vad sådana åtgärder som sympatilockout och
sympatistrejk beträffar, så äro de tillåtna, under
förutsättning att primärkonflikten är tillåten. Är
detta däremot icke fallet, blir också
sympatilockouten eller sympatistrejken lagstridig.
SAF:s disciplinära bestämmelser
En kraftig arbetsgivarorganisation kan icke
tänkas utan bestämmelser om disciplin och
solidaritet. Bestämmelser av denna art äro inom SAF
sådana, enligt vilka medlemmarna äro förbjudna
att ingå kollektivavtal utan godkännande av
föreningens styrelse. Dessutom finns det förbud mot
att under pågående konflikt använda strejkande
arbetare vid andra, till SAF anslutna företag.
Slutligen finns det ett stadgande, att medlem, som
överträder något av dessa förbud eller icke rättar
sig efter fullmäktiges beslut, kan ådömas
skadestånd. Sådant skadestånd utgår med högst
garantiförbindelsens belopp, dvs. minst 5 000 kronor.
Tidigare, då ansvarsbeloppen voro lägre, hände
det, särskilt inom hantverket, att mindre lojala
medlemmar gjorde upp med arbetarna för att på
så sätt skära pipor i vassen, medan
konkurrenterna kommo till korta. Under de senaste åren,
sedan ansvarsbeloppet höjdes till minst 5 000
kronor, har det inte förekommit så många brott mot
föreningens stadgar.
§ 23 i Svenska Arbetsgivareföreningens stadgar
En redogörelse för SAF:s sätt att arbeta skulle
icke vara fullständig utan några ord om den
bekanta § 23 i föreningens stadgar.
Denna paragraf innehåller just de ovannämnda
disciplinära bestämmelserna. Det är dock icke
denna del av dess innehåll, som har gjort den så
känd, utan föreskriften att i kollektivavtal, som
upprättas mellan en medlem av SAF och en
arbetarorganisation, en bestämmelse skall intagas,
som säger, att arbetsgivaren skall ha rätt att fritt
anställa och avskeda arbetare, att leda och
fördela arbetet och att anlita arbetare från vilken
förening som helst eller arbetare stående utanför
förening.
Denna § 23 har alltid betraktats som
hörnstenen i SAF:s stadgar. Det förekommer ständigt
och jämt att arbetarna lägga fram förslag till
bestämmelser om, att de skola ha visst
medbestämmande i fråga om anställandet och avskedandet
av folk -— den sist anställde skulle först avskedas
osv. — samt bestämmelser om organisationstvång.
Föreningen har alltid avböjt detta och har
konsekvent kunnat hävda sin ståndpunkt. Utanför
SAF har däremot en del organisationer fallit
undan i detta avseende, t.ex. inom bagerifacket. Där
finns det sålunda en bestämmelse om
organisationstvång, enligt vilket arbetsgivaren är skyldig
att anställa folk tillhörande fackförbund.
Dessutom finns det i många avtal utanför SAF:s
verksamhetsområde bestämmelser om viss ordning,
framförallt vid avskedandet av arbetare. Man
kan väl förstå, att arbetarna lia velat få
medin-flytände på detta område; det har naturligtvis
förekommit orättvisa avskedanden, det kan inte
bestridas.
Genom det s.k. huvudavtalet ha arbetsgivarna
gjort vissa medgivanden på denna punkt, detta
framförallt i huvudavtalets tredje kapitel. Där
heter det nämligen, att arbetsgivaren är skyldig
att varsla rörande frågor om permittering och
avskedanden, och, om arbetarparten så påfordrar,
förhandla om sådana frågor. I sista hand skola
6 febr. 1943
I 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
