Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI OCH ORGANISATION
redaktör: erik swartling
Häfte 4
Årg. 73
Industrien som samhällsbyggare • Notiser • Föreningar
3 april
1943
Industrien som samhällsbyggare
THORSTEN ODHE
Den industriella revolutionens förlopp, dess
orsaker och verkningar, inte minst på de allmänna
levnadsförhållandena, på livssyn och livsstil, har
i de stora industriländerna varit ett ämne, som
lockat den ekonomiska vetenskapen till rik
verksamhet. Ser man t.ex. på vad som skrivits på
detta område i Storbritannien under tidernas
lopp, skulle det säkerligen fylla talrika hyllor, för
att inte rent av säga åtskilliga salar i ett
ekonomiskt centralbibliotek. Där finnas klassiska
arbeten sådana som Arnold Toynbees och W
Cunninghams, som skildra genombrottet mot
de ekonomiska doktrinernas såväl som mot den
tekniska utvecklingens bakgrund; en hel rad av
arbeten, beskrivande de olika industrierna under
brytningstiden, såsom Nefs "The rise of the
british coal industry", J H Claphams skildring av
ylleindustrien eller Daniels’ "The early english
cotton industry"; sammanfattande överblickar
från den nya industrialiseringsepokens upphöjda
utsiktspunkt, såsom t.ex. L C A Knowles’ under
20-talet publicerade "The industrial and
commer-cial revolutions in Great Britain during the
nine-teenth century"; C R Fays och makarna
Ham-monds livfulla skildringar av
levnadsförhållandenas förändringar under det industriella
genombrottets påverkan; makarna Webbs skildring av
fackföreningsrörelsens uppväxt och frammarsch
och hundratals andra. I vårt land har
nationalekonomernas intresse över huvud taget mera varit
inriktat på de "aktuella" ämnesområdena —
penningpolitik, konjunkturforskning,
utrikeshandelsteori i främsta rummet — än på ekonomisk
historia. Professorerna Heckscher och
Montgomery utgöra härvidlag de undantag, som bekräfta
regeln. Heckschers stora skildring av Sveriges
ekonomiska historia har dock ännu inte hunnit
fram till industrialismens genombrott, och
Mont-gomerys förtjänstfulla och i viss mening
banbrytande "Industrialismens genombrott i Sverige"
liksom hans skildring av den sociala utvecklingen
under 1800-talet äro mera — helt i enlighet med
DK 323.33(485)(091)
författarens intentioner — att uppfatta såsom
sammanfattningar av de knapphändiga källor,
som förelågo vid den tidpunkt, då böckerna
kommo till, än som resultat av nya forskningar. Den
förste, som samlat sig till en större skildring av
industrialismens födelse och uppväxt i vårt land
med samtidigt beaktande av det industriella
genombrottets tekniska, ekonomiska och sociala
aspekter, är docenten Torsten Gårdlund i det till
förra julen utkomna arbetet1 — en framställning
med mycket breda linjer, som framför allt har
sina beröringspunkter med de brittiska arbeten,
vilka vilja ge en konkret, för alla fattbar bild av
vad utvecklingsprocessen har inneburit av
produktionstekniska förändringar och huru dessa
påverkat levnadsförhållandena i allmänhet samt
samhällsdaningen och samhällsbyggandet i hägn
av de i produktionsförändringarnas spår
uppmarscherande organisationerna.
"Industrialismens samhälle" är en akademisk
avhandling, och den fyller i utomordentligt hög
grad de anspråk, som kunna ställas på en sådan
såväl beträffande källforskningarnas omfattning
— enbart förteckningen på genomgången
litteratur, rådfrågat statstryck och de otryckta källor,
som använts, utgör 18 tättryckta sidor ■— som på
systematisk behandling av källstoffet och saklig
balans i slutsatserna. Däremot aktualiserar den
på intet sätt de farhågor, som ofta — med större
eller mindre berättigande — bruka yppa sig
beträffande läsbarhetsgraden för s.k. vanligt folk
av akademiska avhandlingar. Den utomordentliga
fallenhet för ett enkelt och klart skrivsätt, som
författaren i sitt tidigare skriftställarskap lagt i
dagen, har också kommit till uttryck i
"Industrialismens samhälle". Med avsikt undviker han
konsekvent alla inte allmänt gängse facktermer,
allusioner och anslutningsord, som endast äro
tillgängliga för akademiker i branschen, och över
i Torsten Gårdlund: Industrialismens samhälle. Den
svenska arbetarklassens historia V. Stockholm 1942. Tidens
för-lag-. Pris kr. 7,50.
3 april 1943
I 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
